Nu har vi firat alla hjärtans dag tillsammans, maken, mamma, pappa och jag. Det känns så skönt att få vara tillsammans här hemma. Varje liten dag är en ny milstolpe.
Jag vet att det år åt fel håll för pappa, varje timme är han närmare slutet, MEN jag är SÅÅÅÅ glad att han kan bo hos oss, så vi kan ses och bara vara tillsammans varje dag nu.
Hospis? frågade någon, NEJ TACK! Jag sköter hellre om pappa själv! Har jobbat som volontär på Hospis, och sett de sjuka tillbringa sina sista timmar i livet utan nära och kära, utan någon alls omkring sig. NEJ TACK! Så länge jag bara kan så tar jag hand om Pappa själv. Finns inga alternativ för mig.
Sedan är det så mycket pappa vill berätta och tala med mig om, hur ska vi kunna göra det om vi inte är nära varandra? Pappa berättar, jag skriver ner. Önskar bara att tiden kunde stanna, för nu äntligen berättar pappa saker för mig som jag undrar i hela mitt liv. Känns som om jag måste komma ihåg och skriva ner allt.
TUNGT? Jajjamän, visst är det tungt. Inte fysiskt alls, utan själsligt. När jag ser hur dåligt pappa mår, hur ha lider av sin kraftlöshet, hur kan kämpar och kämpar mot sin blodsjukdom, då smärtar det så fruktansvärt mycket i mitt hjärta. Vill ju ha min snälla goa pappa kvar i livet i många många år till.
Älskade, älskade, Kära lilla Pappa!
Så till nästa tunga del i livet. Sprayandet och sprutandet. För jag har faktiskt fortsatt med det. Känner att jag inte bara kan sluta för att detta pågår runtomkring mig.
Nej, jag kör på med sprayen och sprutorna som planerat. Aj som faaan vad det svider denna omgång. Som att hälla salubrin rakt ner i ett öppet sår. Jätteskönt, NOT.
Vet inte om det är kloke eller inte, men för sjutton. Jag vågar heller inte vänta. Är ju snart 39. Skall dettta fungera någon gång så har jag inte lyxen att kunna vänta nu.
Iallafall fram till ÄP: Sen får vi se vad doktorn tycker. Kanske alla får gå till frysen ett tag. Eller inte. Jag vet varken ut eller in. Har jag mindre chans att plussa pga detta? HAde jag vetat svaret hade allt varit löst :-)
Jag sprayar på och sprutar på så får vi se vilken "dom" doktorn ger mig!
Värme och Kärlek till er alla!
Jag och min make har länge länge länge önskat att vår lilla familj på två ska bli större... Än så länge har det stannat vid en dröm. Vi har åldern emot oss nu, men vår längtan efter smått har inte avtagit :-) När är det vår tur? Följ vår resa mot vår önskade familjelycka!
Du är en kämpe!! Det måste kännas bra att du kan göra det här för din pappa.
SvaraRaderaPå min fertilitetsklinik har de ett högre tal för lyckade återföranden när blastocysten/embryot varit fryst... Vi har fått tillbaka 1 ET (blev +) och 4 FET (frysta) (blev 2+ och 2-).
Kämpa på med spray och sprutor!!
kramkram
Tack fina du! Kul att höra om er statistik :-)JAg kämpar på!
RaderaMassa kramar!
SvaraRaderaTack för kramen! Den behövs:-)
RaderaFina du, sitter på bussen, läser och gråter en smula. Tänker på min egen pappa som gick bort för flera år sedan. Så fint att ni får den tiden tillsammans och han får chansen att berätta och förklara för dig.
SvaraRaderaÖnskar dig all lycka. Kram.
Fina söta, hoppas inte mina ord rör upp alltför många jobbiga känslor och minnen av dig egen pappas bortgång! Kram!
RaderaTårarna rinner ner....det gör så ont inom mig när ja läser ditt inlägg...det får mig att tänka tillbaka då ja själv var i samma sits som du...
SvaraRaderadå min mamma kämpade för livet...för att hålla humöret uppe för oss andra...
Varför är fler mer olycksdrabbade än andra är inget man kan svara på...men detta är nåt som du verkligen inte ska behöva gå igenom...du har lidit tillräckligt...det har vi båda gjort men ändå så händer det nåt nytt..
Men ja vet att din pappa uppskattar var enda minut han får tillsammans med dig o din familj.. att bara ha er nära värmer hans hjärta o själ nåt så ofantligt mycket...han vet att ni älskar honom o vill honom det bästa...o han älskar er...
O ja tycker att du gör rätt i o fortsätta kämpa för eran dröm mitt i allt detta om du själv känner att du vill, kan o orkar..kanske allt detta för nåt gott med sig..
Du ska veta att ja tänker ofta på dig, din pappa o din familj..
Mina varmaste tankar går till er...
Många många styrkekramar till
Käraste Ellen, hur många "käftsmällar" skall man klara egentligen? Du som provat några stycken, hur orkar man??? Tänker så ofta på dig och var vi tidigare talat om. funderar på hur ni har det och hur allt är med dig/er. Önskar verkligen vi kunde kramas live...vem vet...en dag gör vi det! Kram!
RaderaHur många som helst verkar det som....men vi vet oxå att dagen kan komma då vi inte längre orkar "resa oss upp"...
RaderaOmedvedvetet så kanske vi har nåt inom oss trots allt som säger till oss att kämpa o på så vis hjälper det oss på benen igen efter varje gång som mattan har dragits undan...
När man tror man har nått botten så får man
snabbt veta att man kan allt hamna ännu djupare..som t.ex allt detta du går igenom...
Barnlöshet, det vi har pratat om tidigare, din syster, din pappa o sen blir din man ofrivilligt arbetslös...när är botten nådd för er??
Ja lider så när ja läser dina inlägg o inte kan vara till nån större hjälp mer än visa att ja finns här via mina inlägg...
Men ja har inget svar på hur man egentligen orkar ta sig vidare??vad får en att kämpa vidare...vad gör man den dagen då man inte längre orkar??
Ja funderar ännu...vad är meningen med livet?? varför säger man att allt har sin mening av det som händer o sker i ens liv?? är gräset grönare på andra sidan??
Ja du vet på ett ungefär vad ja pratar om...vi har varit där förr..
Men ja hoppas att du känner att ja finns där för dig o ja försöker via mina inlägg stötta dig i allt eländes elände så gott ja bara kan...
Skönt att ha nån vid sin sida som förstår en...vet vad man går igenom o som inte dömer en för ens handlingar..
O som du sa...vem vet..en dag kanske våra vägar korsas...
Varmaste tankar....Kram
Jag blir så GLAD av dina hälsningar, bara att veta att du finns där, läser och stöttar, betyder massor för mig. Och tänk om man hade alla svaren... Hur enkelt vore inte livet då?
RaderaStor varm kram, och du, det är klart vi ses. Förr eller senare ses vi!
Om man skall tro de där ute som vet sig på det här med "skaffa" barn så kanske det är bra att ditt fokus är på annat håll? Vad vet jag... eller vad vet dom som vet sig på...Ta hand om pappa! Kram Kix
SvaraRaderaSöta Kix, då hoppas jag att "dom där ute som vet allt om hur lätt det är att skaffa en unge eller tre, bara man slappnar av" har rätt. För nu är IVF det sista jag tänker på om dagarna ;-) Kram!
RaderaFantastiskt att du bestämde dig för att ta hem din pappa. Skönt att han orkar berätta allt som han vill att du ska veta. Spela in, så behöver du inte tänka på att anteckna. Mobilen brukar vara tillräckligt bra för det.
SvaraRaderaHåll ut!
Stora kramar