Dax att få vara "reserv-mamma" några dagar igen!
Glädjestunderna är många när småtjejerna kommer för att bo hos oss några dagar då & då. Det är våra guddöttrar som är 6 år & snart 4 år gamla.
Dom har eget rum hos oss med egna sängar, leksaker, kläder och alla annat som är viktigt för småttisarna.
Små och små förresten, det är ju på väg att bli två unga damer med bestämda åsikter om en hel del :-)
Ofta kommer dom till oss när föräldrarnas scheman totalkrockar. Har vi tur (hi hi) kan det bli 5-6 nätter i sträck som vi får rå om dem!!! :-)
Denna gång blir det tisdag till söndag, totalt 5 nätter.
Att vara "deltidsföräldrar" har varit nyttig, speciellt för min make som inte har några barnerfarenheter... Vi har gjort allt från storbak, lära dem cykla och läsa sagor till Akutbesök på barnsjukhuset några gånger.
Lärorikt och speciellt värmande när man ofta får höra:
"Ninna, vet du?
"Näe..."
"Jag älskar dig" suckar en liten 3,5 åring...
...Hjärtat smälter av lycka :-)
Tur att vi har dessa små glädjestrålar i vårt liv!!!
.
Jag och min make har länge länge länge önskat att vår lilla familj på två ska bli större... Än så länge har det stannat vid en dröm. Vi har åldern emot oss nu, men vår längtan efter smått har inte avtagit :-) När är det vår tur? Följ vår resa mot vår önskade familjelycka!
Hej!
SvaraRaderaJa livet är allt orättvist många gånger...
När man är ung så säger man att när ja blir stor så ska ja ha: hund, villa, volvo, en man o x antal barn...
Men vad man inte vet då är vad man egentligen får..
Att det tog sån lång tid för oss att äntligen bli med barn beror på att ja började med p-spruta...
Visste att den kunde ta tid på sig att gå ur kroppen men om ja visste det ja vet idag så hade ja ALDRIG ens börjat med den..
Alice är född 2004...så vi bestämde oss i mitten på 2005 att vi ville ha fler barn..så allt som allt tog ja 4 p-sprutor under 2005...
Men ingen mens kom...så till slut så fick ja ju uppsöka läkare...o det vart undersökningar hit o dit...blodprov osv...
Ja har ätit Pergotime o Provera( tror ja den hette)...den ena för att få ägglossning o den andra för att få igång mensen....
Så man kan väl säga att vi har kämpat för det här sen 2006...
Vart med barn i somras som tyvärr slutade med missfall..eller rättare sagt så hann den inte börja förrän den tog slut...
Det var en långdragen process med många blodprov o VUL eftersom min kropp inte klarade av o stöta bort "fostret" själv så till slut så fick ja göra en skrapning...
Nu hoppas ja verkligen att denna gång ska gå vägen..men oron finns där hela tiden...är nu i v 15+2...den 18 maj så ska vi på det sk "riktiga" ultraljudet o då kanske oron släpper lite...
Detta är min fjärde graviditet o förhoppningsvis mitt andra barn...
Men vem sa att livet skulle vara lätt....men ibland så önskade man att man slapp en massa elände o fick njuta av lite lycka här i livet...
Ja tycker att ja har haft alldeles för mycket elände i mitt liv de senaste 3,5 åren.
Hoppas att det är på väg att vända...
Från det ena till det andra..Får ja lägga till din sida på min länk?
Kram o ha en trevlig dag