Baby-boom bland vännerna

Så var det dax igen. Babyboom bland vänner & bekanta!

Nu strömmar baby-beskeden in från höger och vänster.

Tommy har fått en son!
Eva fick en liten i lördagskväll (övertid 2 veckor)
Madeleine är beräknad till nästa vecka,
Lotta väntar smått i vår,
Anna får en liten i april, hon ligger 6 veckor före oss..

Själva har vi bestämt oss för att avvakta med  att berätta om vår egen nyhet PÄRLAN tills efter RUL i nyår. Då är vi i v.20. Bara min mamma vet.

Skall bli spännande att höra och se hur omgivningen reagerar på beskedet.

Kram Ninna

Älskade lillasyster- du fattas mig!

Idag skulle min lillasyster fyllt 37 år. Men hon lämnade oss hastigt alldeles för tidigt för 4 år sedan, bara några veckor efter vårt bröllop.

Du fattas mig! Det gör lika ont nu - som då!

Älskar dig så...

Din storasyster Ninna

40årig bröllops dag - Nu vet mamma!

Idag firade vi mina föräldrars 40åriga bröllopsdag! Det var mammas önskan att vi skulle fira dagen trots att pappa gick bort för - på dagen - 7 månader sedan , den 25 april.

Pappa ville så gärna fira bröllopsdagen med kalas. Nu blev det så, men ändå inte riktigt som vi hade önskat såklart.

Vi skulle gått ut på restaurang, men det blev ändrade planer och vi träffades hemma hos mamma istället. Hon hade gjort en härlig lunch med lax, och till dessert blev det chokladdoppade färska frukter. Till fikat en god mjuk pepparkaka med lingon i. Yummi!

Vi visste ju inte riktigt hur man uppvaktar på en 40-årig bröllopsdag när ena parten har gått bort, så presenten blev en 5-stänglad stoooor rosa/vit Phalaneopsis (orkidé) och ett kort.

Min mamma avskyr överraskningar. Alltså på riktigt. Hon är kontrollfreak sedan barnsben som öppnar alla julklappar i förväg för att slippa bli besviken på julafton.... Det har mormor berättat många gånger. Hon gillar bara presenter hon får välja själv och helst inga alls... Lätt att ge henne någon? Nepp...

Så kortet öppnade hon när hon trodde att ingen märkte, men eftersom jag känner henne så såg jag att det var tillbaka stoppat i kuvertet, men åt fel håll...he he...

Timmarna gick, vi hade trevligt och kvällen närmade sig slutet. Till slut frågade maken om hon skulle öppna kortet. "Vilket kort..." svamlade mamma... "Det du redan öppnat och lagt tillbaka bakfram", sa jag...

Lite generat tog hon fram kuvertet och öppnade det på nytt. Försökte spela en smula överraskad när hon läste det...

Nåja, nu vet hon iallafall...


Kram Ninna

v.15 - Vår nya MVC

V.15 idag (14+0)  WOW!!!

Ohh, vilken skillnad! Jag är SÅ NÖJD med beslutet att byta MVC.

Vid besöket på vår första MVC så svamlade barnmorskan och hade noll koll på IVF mm. Kändes otroligt otryggt och konstigt.

Denna gång möttes vi av en läkare som först ville tala med oss ang IVF och vår hälsa. Jag berättade om mina (före Pärlan) pågående ryggproblem, och hon ville hålla koll på dom så jag inte får för mycket problem under graviditeten och under förlossningen. Vi skall få göra upp en förlossningsplan A och B på ett tidigt stadium sa hon.

Hon hade även med sig en läkarstudent som fick göra ett UL på mig. Hi hi, han var nervös... Han placerade UL uppe vid naveln...nej han hittade inte Pärlan där... Läkaren fick hjälpa honom och hon placrade UL mycket längre ner. Då dök bilden på Pärlan upp.

Oj vilken fart det var. Snurrade runt och hade sig :-)

"Lila bebben, nu får du vara stilla" - sa läkaren. Hon skulle mäta Pärlan. Det var inte lätt, men tillslut fick hon till det och hon sa att Pärlan följer utvecklingen helt normalt.

Jag har (hittills) inga konstiga eller avvikande värden från en "vanlig" graviditet, så hon sa att NU är det dags att fatta att det blir en bebis av detta :-)

Efter avslutat läkarbesök fick vi träffa vår nya barnmorska, en jätterar och trevlig tjej som vi klickade med direkt. Hon tog alla prover på mig igen, socker, järn, blodtryck. Märktes att jag kände mig mycket tryggare med denna bm, för mitt blodtryck var normalt denna gång (105/90) mot mätningen hos förra mvc då jag kände mig så stressad över hennes okunskap att jag fick 140/100. Viss skillnad. Jag brukar ju ha lågt tryck.

Vi fick med oss en ny baby-bok och hon bokade in oss för återbesök.

Nu känner jag mig lugn.

Imorgon skall vi fira mammas och pappas 40 åriga bröllopsdag, det är mammas önskan att vi firar ändå - trots att pappa gick bort i april. Vi ska ut på restaurang och äta. Känns bra!

Önskar er en underbar helg!

Kram Ninna

Blogg-trassel

Hej tjejer, ser nu att inlägget med nomineringarna fattas och likaså mitt inlägg igår ang nya mvc. Fattar inte vad som hänt, så jag får göra om dom snarast. Inte idag dock för hela dagen spenderas på resande fot!

Håll ut, inläggen kommer snart :-)

Kram Ninna

Inskrivning på nya MVC

Idag var vi på inskrivning och läkarbesök på vårt nya MVC.

Babylift

TACK för alla råd kring fotande av magen. Jo, det blir foton, det kom vi fram till igår. Kan vara kul att ha efteråt. Så tack för era fina hälsningar :-)

När jag föddes köpt min mamma en fin svart/röd/vit-rutig babylift på NK i Stockholm. När min lillasyster föddes 2 år senare ärvde hon den. Ytterligare 8 år senare kom första taxvalpen till familjen. Då fick han babyliften som säng, och för 10 år sedan kom vår andra taxvalp. Gissa vad han sover i? Yepp! Samma babylift!

Den babyliften var svindyr men har verkligen jobbat för sig dessa 39 år!!! Det roliga är att den är fortfarande lika fin som när den var ny, snacka om kvalitet på 70-talet! Om den gick att göra ren skulle jag inte tveka att ha den som säng till vår bebbe, MEN pga hundhåren skall jag inte göra det. Men som sagt, utseendemässigt är den i toppskick fortfarande.

Älskar ärvegods, mycket minnen, både fina och sorgeliga, men det är våra minnen!

Imorgon är det dags för inskrivning på vårt nya MVC, hoppas det går bättre.

Kram Ninna

Det blir ingen babykula...

Idag känner jag att jag verkligen måste öppna mig och blotta mitt inre, om inte nu så sker det väl aldrig.

Ni känner mig rätt bra, mina trogna följare. Jag har efter alla års kämpande svårt att glädjas över alla nya bäbisar i min omgivning. Mitt liv de senaste 10 åren har kantats av så mycket sorg, elände och sjukdomar.

Det gör mig så ledsen i denna IVF-röra att jag (min kropp) reagerat så starkt på alla hormonbehandlingar att jag gått upp ca 26 kg totalt, av hormonerna. Läkaren på IVF-kliniken sa att det verkligen var så eftersom jag gick upp ca 12 kg på bara 3 veckor under senaste behandlingen. Min kropp reagerar superstarkt på behandlingen och jag sväller upp! Äter inte godis, chips, bullar, kakor, snabbmat eller läsk. Men som jag ser ut kan man tro det :-(

Visst har jag blivit tung (från  60 till 86 är mycket skillnad) men det jag saknar mest nu när jag faktiskt ÄR gravid,( jo jag vet, jag MÅSTE ju fatta det själv!!!) så får jag inte fin gravidkula. Pärlan finns där och växer MEN är inbäddad i allt "fläsk" som jag fått av hormonerna. Jag vill ju visa upp en fin växande kula, som alla andra. Nu är jag så stor och fläskig att det inte syns något alls...

När jag läser era fina IVF-bloggar och får se alla vackra växande magar skär det extra mycket i hjärtat. Jag kommer ju ALDRIG att vilja visa en enda bild på magen, som redan nu är större än era fina magar i v.40!!!

Jag ser vrålgravid ut, typ i månad 11, eftersom det endast är magen som ökat i omfång. Rumpan och benen är fortfarande mindre.

Jo, folk reser sig på bussen och tunnelbanan. Det gör mig SÅ LEDSEN!!!

Jättetråkigt. Vill ju få visa hela världen min mage, när vi så småningom väljer att berätta alltså. Igår kom vi fram till att efter RUL vid nyår kan det kännas ok att berätta. Men en person skall få veta tidigare. Min mamma.


Jag har talat med läkaren om detta med min ökade vikt, och dom har bara sagt att kroppen förhoppningsvis släpper ifrån sig en hel del efter förlossningen, men vi får väl se.

Av denna anledning (att jag redan är superfet) har jag heller ingen lust att fota magen.

Hur hade ni gjort?

Fotat iallafall? Eller låtit bli? Kommer jag att ångra mig? Eller spelar det mindre roll?

Kramar Ninna

Väninnan som blev Änglamamma

Ja, då har det åter igen landat en ängel bland oss. En bekant (Fia) som väntat smått åkte in till BB med värkar i v.40. Hela graviditeten har varit problemfri och Fia är bara 28 år. Något gick fel, väldigt fel för barnet dog plötsligt under förlossningen och Fia kom hem utan sin pojke Emil. Begravningen var i helgen.

Inga fel har hittats trots att pojken obducerats. Bara att dom hade "otur".

Helt galet att återigen få uppleva detta på nära håll. Första gången var det Violas pojke som dog i magen i v.39. Sedan var det Thereses pojke som dog under förlossningen. Och nu Fias. 

Hur går man vidare efter en sådan smäll??

Jag beundrar verkligen er änglamammor som rest er och orkar blicka framåt med en ängel i hjärtat och förhoppningsvis snart ett småsyskon i magen. Starkt gjort. Vet inte om jag skulle grejja det efter alla år av sorg och bedrövelser som IVF-redan har inneburit. Man är liksom redan tömd och dränerad på all ork, kraft och energi.

Skall försöka att inte läsa in något i Emils död. Vill ju verkligen hoppas och tro att det skall gå vägen för oss med Pärlan.

Vi har ju inte så lång tid på oss att grejja detta innan jag är alldeles för gammal.

Styrkekramar till dig Fia!


Ninna

3 bäbisar på G

Ja, tre av mina kollegor är på "tjocken". Två av dem är beräknade till november så dom kan få sina små när som helst. Den tredje kollegan väntar sin småtting i vår.

Jag har inte ens berättat om Pärlan, och eftersom ingen ser nåt ännu (Pärlan är fint inbäddad i mitt fläsk) så tänker jag avvakta så länge det bara går. Vi har talat om att börja berätta för vännerna efter nyår, eftersom vi har vårt RUL efter jul.

Kram Ninna

v.14

v.14 (13+0) idag!

Så skönt när man byter vecka... Myrsteg närmare målet :-)

Illamåendet som försvann är tillbaka med besked.Mår pyton hela tiden, så där på gränsen till att vilja spy, men bara på gränsen. Tröttheten likaså, men jag är "bara trött" inte "galet trött" som första 12 veckorna, då jag kunde och ville sova 20 timmar per dag!

I övrigt mår jag toppen och känner inte av något annat.

Men jag gnäller inte. TVÄRTOM! Jag är glad att få ha dessa "krämpor" efter alla års längtan.

Ha en fin helg!

Kram Ninna & Pärlan

Byta MVC

Vi var på inskrivning den 5/11 på den enda MVC som finns här på vår ort.

Mötet kändes sådär. Barnmorskan verkade flamsig och ostrukturerad, fick skriva om allt i datorn 2 ggr för att allt blev fel...osv "Oj, då nu blev det fel...igen, ha ha ha".

Till det vägrade hon lyssna på att vi berättade att det var en IVF-bebis med 6-dagars embryo. "Det spelar ingen roll", sa hon. "Det är bara sista mensens första dag som räknas".

MEN HALLÅ??? Är du utbildad eller...??? Då blir ju beräkningen fel...

Kändes som om vi talade med en vägg. Hon bokade in oss på nästa besök i januari. Inget alls innan dess. Känns konstigt. SKA DET VARA 8 VECKOR MELLAN TRÄFFARNA HELT UTAN NÅGON UL ELLER UNDERSÖKNING ALLS????? Vi har ju haft blödningar lite då och då... Känns oroligt...

Jag bokade ju KUB för att kolla läget med Pärlan. Dels att Pärlan fanns kvar, dels hur Pärlan mår.

Så jag talade med en nyfunnen väninna, som plussat ca 5 veckor före mig. Hon rekommenderade en helt annan MVC.

Nu har vi varit i kontakt med dom, och vi fick ny inskrivningstid där: 22 nov.

Dom blev alldeles stumma när jag berättade om vårt möte med första MVC-barnmorskan som inte kunde nåt om IVF.

Jag hoppas vår nya MVC blir bättre. Helst av allt hade jag velat behålla min barnmorska från IVF-kliniken, hon är den härligaste person jag träffat på i IVF-svängen. Helt underbar!

Har ni hittat bra MVC? Vad gör man när kontakten känns pissig?

Kram Ninna

KUB svar

I morse åkte vi hemifrån innan gryningen för en tvåtimmarsresa mot kliniken som skulle göra vårt KUB-UL. Möttes av en jättetrevlig sköterska som frågade lite om oss, om mig och om "magen".

Hon visade oss Pärlan, sprattlandes och snurrandes med pickande hjärta. Ohhh så härligt att se igen :-)

Så var det dax att mäta och fundera och komma fram till en gissning för just vår KUB. Vi fick resultatet 1/2692 vilket hon sa var jättelågt odds, med tanke på min ålder, toppen alltså!

Hon rekommenderade inte att vi skulle gå vidare med en riskfylld moderkakeprov eller fostervattenprov, utan sa att allt verkade bra så vi kunde vara lugna.

Så lugn man nu kan vara i den här branchen ;-)

Så nu är det klart iallafall. En lågoddsare har flyttat in i magen :-)

Kram Ninna

Sex och sånt ;-)

Jag kan ju inte påstå att alla mediciner (vaggisar och proggisar) som jag tagit sedan 1 vecka innan ET fram tills i fredags (=12 veckor) har gjort att jag kännt mig särskilt sugen på "mys med maken", nope. Sedan kom allt illamående som höll i sig från v.5 till v.12. Mys-sugen? NOPE, verkligen inte! Så är den bistra sanningen. Inget mys på tre månader...  Men maken har inte heller vågat "utmana ödet" med lite mys, så det har varit ömsesidigt, för vi har talat om det en del.


I morse blev det iallafall slut på tre-månaders-torkan... Det var SÅ härligt (att vi vågade). Maken påpekade att det enda han märkte/kände var att min mage var "hård" nedanför naveln, lixom... Ja, det är väl DÄR PÄRLAN bor... ;-)

Självfallet har jag småblödigt hela dagen, vad annars kunde jag vänta mig????? MEN VET NI VAD? Den här blödningen oroar mig inte ett dugg. Jag har inte ont, känner inget och VET att jag har ytliga och lättblödande blodkärl "just där" för det har gyn talat om.

Så nu vet ni. Tjohej :-)

Fast jag är supernervös för KUB-testet i morgon. Jag är ju så jävla gammal (39) att jag får USLA odds bara därför.... fan fan fan

Kram Ninna

Blödning & Sprit

I fredag hade jag molande mensvärk och på kvällen kom en blödning. Man blir ju inte alls orolig. Nej då. Ko-lugn skulle jag säga, eller hur??? Gahhhhh.....

VAD HÄNDER DÄR INNE??????????

Har varit på konferens hela helgen, var tvungen att berätta för en kollega om "magen" då jag var både övergalet trött och spyfärdig samt valde alkofritt hela helgen. Som tur är tror alla andra kollegor att det fortfarande beror på min stora käk-operation jag gjorde i september. Då blev jag skriftligen beordrad alko-paus till nyår pga läkningen och de mediciner jag fick efter operationen. Äter ju inga mediciner sedan vårt ET, men det är ju bra att skylla på ett tag till ;-) Min fina kollega som fick veta, höll masken och gick på käk-storyn!

På onsdag ska vi på KUB-test, jag går dit mest för att få veta om vi har en Pärla i magen eller om allt gått åt skogen nu. För här finns inga symtom förutom trötthet.

Har fortfarande dator-krash så jag lånad dator ibland för att kunna uppdatera.

Kram Ninna

Fars Dag 2012

Ingen pappa att fira i år, min far gick bort för 6 månader sedan och makens pappa dog för några år sedan, men förhoppningsvis har vi en anledning att fira nästa år igen :-)

Om nu Pärlan håller sig kvar i 6 månader till!

Håller tummarna stenhårt!!!

V 13 idag

Kan ju inte fatta att jag skriver dessa rader.

Vi går in i vecka 13 idag (12+0)

Kram Ninna

DATOR KRASH

Anledningen till att uppdateringarna uteblivit beror på att min dator helt sagt upp sig. Jobbar på att lösa problemet.

Kan tills vidare meddela att jag TROR att vi mår bra, har haft tok-ont i ljumsken/nedre magen i tre dagar, men skall på UL på Onsdag, hoppas kunna uppdatera mer då!

Kram Ninna