onsdag 18 april 2012

Jag andas...

Jag finns här och andas....men mer är det inte just nu...

Kämpar för att så sakterliga orka upp till ytan igen, men just nu kravlar jag i bottenlöst mörker. Inte bara pga missfallet, utan även pga pappas obotliga, akuta tillstånd. Slåss med det först. Tar nästa IVF sedan, vet ej hur många dagar pappa har kvar. Känns mycket märkligt att skriva det, men så illa är det faktiskt. Så jag gör inga långa planer nu, utan från timme till timme vart eftersom läget förändras för honom...

Blir ändå glad i hjärtat när man till sist orkar titta in på bloggen en kort stund och möts av alla hälsningar från Er! Kramar till er alla!

9 kommentarer:

  1. Åh, som jag undrat hur det är med er.
    Hoppas din pappa slipper ha ont och slipper lida.

    Sänder massor av styrkekramar

    SvaraRadera
  2. Fy så jobbigt! Det skär i mitt hjärta att ni har det så kämpigt. Tänker på dig!

    Kram

    SvaraRadera
  3. Beklagar verkligen för allt som du går egenom..önskar ja kunde göra nåt för dig...inte för att det hjälper dig men ja har tänkt mycket på er...hur det är med dig o din pappa osv...

    Mina varmaste tankar går till dig o din familj...du vet vart ja(vi)finns....vi finns här för dig om du behöver oss...

    Skickar över en MASSA styrkekramar <3<3<3

    SvaraRadera
  4. Tänker på dig/er!
    Skickar en massa kramar :)

    SvaraRadera
  5. All styrka till dig och din familj!

    Kram!

    SvaraRadera
  6. Hej tjejen. JAg vet att du är stark och klarar detta. Många kramar

    SvaraRadera
  7. följer din blogg och har väntat så på ett tecken att du är ok. Jag känner så med dig för jag vetprecis...Jag har varit precis där du är med din pappa nu, och jag är i samma situation som du pga missfall. Ibland känns det bara som allt ljus försvinner och under fötterna finns bara en avgrund. Men vi måste våga tro att det blir bättre att snart är det vår tur att känna lyckan. Jag hoppas att du finner styrka och kraft för att gå igenom allt detta. Hälsningar AnaMaria

    SvaraRadera