onsdag 9 maj 2012

Träffade gravid vänninna idag

Fy tusan, idag kom den jobbiga dagen som jag inte direkt längtat efter, men som förr eller senare hade kommit iallafall. Jag träffade oplanerat "Vännen" som smsade sin ultraljudsbild när jag satt med pappas begravningsplanering förra veckan.

Jag visste inte riktigt hur jag skulle bete mig, så när hon dök på mig och gav mig en kram, och sedan frågade hur jag mår så valde jag att bara prata om mig, om hur jag mår, tänker, känner och bara allt om pappas begravning...

Nämnde inte hennes putande 5-månadersmage som "pekade mig rakt i ansiktet", tittade inte på den, ignorerade den totalt.

Var det elakt, kallt, hårt, och alldeles fel?

Kanske.

Egotrippat?

Absolut. Men det behövde jag idag.




10 kommentarer:

  1. NÄ det var varken elakt, kallt, hårt eller alldeles fel!! Det var inte helle egotrippat!! Du har just nu en stor akut sorg, över din pappa... Dessutom har du flera sorger, som inte är lika akuta, som inte syns eller märks lika mycket.

    Man FÅR vara lessen!!!

    Många kramar!!

    SvaraRadera
  2. Du har gjort helt rätt!!! Du behöver inte visa intresse om det inte kommer inifrån. Jag brukar göra likadant.
    Kramar

    SvaraRadera
  3. En helt normal reaktion! ;-)
    Jag minns själv hur jag var innan vi lyckades med vår IVF. Jag undvek allt och alla som hade med barn att göra... Och det FÅR man göra utan att behöva ursäkta sig. Så slå bort tankarna om det var fel, kallt eller hårt, du är helt normal i din reaktion.

    Kramar

    SvaraRadera
  4. Det var fullt normalt och ha ingen ångest över det. Du måste få tänka på bara dig. Du behöver det.

    Stor kram!

    SvaraRadera
  5. Äh, tänk inte på det!! Hon borde förstå kan man tycka. Jag skulle inte tagit illa upp om jag sprang på en vän vars pappa precis gått bort och denne vän inte kommenterar min mage. Framförallt när man vet om att personen i fråga har svårt att bli gravid. Nu kanske inte din kompis tänker så, men det är ju inte ditt problem utan hennes i så fall.
    Jag tycker att du gjorde rätt!
    Kram

    SvaraRadera
  6. Nej vännen, det var inte kallt eller elakt...och är det verkligen det, då är jag en riktig bitch.
    Till och med då de trycker upp magen under näsan på mig, pekar på den och kommenterar
    "-JA, VI SKA JU HA EN TILL SÅN HÄR."
    "-JAHA?!", svarade jag...väldigt ointresserat och började prata om annat.
    Hade man varit intresserad, så hade man väl frågat hur det står till med deras gigantiska babymage som fullkommligt hånskrattar åt en.
    Nä...jag ignorerar också graviditeter, men det är nog en självbevarelsedrift.

    Kram på Dig...
    Skönt se att du skriver mellan varven.
    Saknar dina inlägg. Hoppas du får lite ro i själen mellan alla jobbiga stunder.

    SvaraRadera
  7. Jag känner igen det så väl, ibland orkar man bara inte prata om någon annans gravidlycka. Jag har en vän som så gärna vill prata om sin graviditet - och det har varit tufft under några månader. Men nu när vårt medgivande är nära och jag vet att det kommer bli vår tur att bli föräldrar någon dag så kan jag prata med henne och fråga hur det är och hur det känns.

    Du gjorde inte fel, du gjorde så som du orkade för att ta igenom mötet, som dessutom var oplanerat.

    SvaraRadera
  8. Det var ju hon som var egotrippad som skickade sin ultraljudsbild utan någon som helst empati! Många kramar till dig, som jag tycker hanterade situationen så bra som det gick!

    SvaraRadera
  9. Tycker att du gjorde helt rätt!... Du har mycket annat inom dig just nu, som du behöver tala ut... Ärligt talat, varför förväntar sig folk ibland att deras "magar" ska vara i centrum hela tiden? Det finns ju fortfarande mycket annat i livet man kan prata om!...

    SvaraRadera
  10. Jag tycker absolut du har rätt att ignorera eller inte glädjas över andra vänners graviditeter så länge du inte väntar dig att de ska stå och gråta lyckotårar den dagen du är gravid/adopterat.

    SvaraRadera