torsdag 14 januari 2010

I väntan på vårt tur...

Nu jävlar!


Nytt år! Nya chanser?


Fast det dröjer ganska länge för vår det. Vi står ju i kö från oktober 2009 på vårt försök, så jag antar att det blir vår tur i kön i april 2011 som först. Det betyder ju att det är hela 15 månaders väntan kvar...


Herre jävlar... Vad ska jag fördriva tiden med? Skriva namnlistor? Köpa bäbisskläder? Beställa barnvagn?


Nä.


Se på alla gravida magar runt om mig som innehåller både en och två bäbisar. Se bäbisarna födas. Se bäbisarna växa upp och fira sin 1:a födelsedag. INNAN VI ENS STARTAT vår behandling.


SKIT. Detta kommer att bli ett tungt år igen.


Önskar ER mina kära medsystrar ett betydligt BÄTTRE BÄBISÅR 2010!!!



.

5 kommentarer:

  1. Det låter fruktansvärt jobbigt att behöva vänta så himla länge. Det är inte rättvist. Fast alla vi som åker med i barnlöshetskarusellen har redan lärt oss att livet ÄR orättvist.

    Försöker ha samma inställning som du, att 2010 kommer att bli så mycket bättre. Och med stödet från alla tjejer här ute så tror jag att vi kan lyckas!!!
    STOR KRAM

    SvaraRadera
  2. Förstår inte varför ni inte får en tidigare tid. Vad har de för förklaring till det?
    Det är ju en omänsklig pina ni utsätts för.

    Önskar er all lycka till och hoppas att detta blir erat år.

    SvaraRadera
  3. 15 månader?? Herregud vilken lång kö.. :(

    SvaraRadera
  4. Hej!

    Ja lovar att finnas vid din sida...om du vill ha mig där vill säga....

    Inga ord i världen hjälper när situationen är som den är...men det kan ge ett stöd på vägens långa resa...

    Ja minns inte när vi fick kontakt första gången men det känns som vi har "kännt" varandra längre..

    Vi har varit med om mycket "ihop"...ja vet inte vem du är men ändå så veta ja så din allra största dröm....o ja håller fortfarande mina tummar hårt på att din tur ska komma...eller rättare sagt eran tur...

    Det är ju eran gemensamma dröm...

    Ja det är allt bra konstigt hur synen förändras när man ska t.ex skaffa barn...är med barn eller fått barn så tycker man att ALLA andra oxå är där på ett eller annat vis...

    O värst är när man är i början på denna långa resa...då dyker det upp alla världens magar...åt alla håll...

    T.om på tv:n är det med magar o nyfödda bebisar...det kan t.om vara med i serier som aldrig annars har nåt sånt med förrutom när man själv är där...o man kanske inte lyckas bli gravid eller fått missfall eller vad det nu kan vara..

    Om vi ska lämna allt som har med bebisar att göra...hur är det annars med din familj?

    Tänkte på din pappa efter din systers död... o hur det går för dig?

    O hur går det med din svärmor o svägerska som inte verkar vara de snällaste på denna jord...

    Ja hoppas o önskar er alla lycka i världen....o mitt stöd finns här om du behöver det...

    En stor varm kram i kylan...

    Hoppas ni har fått ordning på värmen...

    Kram o ha en trevlig helg

    SvaraRadera
  5. Hoppas du har lika stor tur som jag. Vi ställde oss i kö i januari 2007 och fick veta att kötiden var 1 år och 9 månader!! Men i börjarn av 2008 fick vi brev hem att Landstinget börjat samarbeta med privatklinik för att korta ner köerna. Vi tackade ja och kortade ner vår tid med 5 månader.

    Ring kliniken i höst tex och stäm av läget. Vissa hoppar ju av kön, de blir gravida, ångrar sig, separerar mm mm.

    Många kramar från mig!!!

    SvaraRadera