Jag ruvar igen - RD1

Jaha, då var man här igen, i ruvartagen med allt vad det innebär och alla tankar (kommer det att ta sig?) misstron, (varför ska det ta sig denna gång?) och om det tar sig (när kommer missfallet?).

Jo, visst är man glad och positiv... eller bara tråkigt realistisk efter alla misslyckade försök...

Hur som helst så fick jag (för det känns som jag är ensam om allt kring IVF i vår familj...hmmmm) ett jättefint och alldeles sprickfärdigt embryo tillbaka i fredags.

Vår barnmorska, Lena, mötte mig redan i sjukhusentren och bad mig skynda mig in för att byta om. 
-"Oj, sa jag. Sprickfärdig? Det har ni aldrig sagt tidigare???
-"Jo", förklarade vår ljuvliga barnmorska (som själv skötte återföringen tillsammans med lab-tjejen i lilla luckan, ni vet...)
"Detta toppenfina embryo har delat sig helt perfekt i blixtfart nu på morgonen, så vi var nästan rädda att ni inte skulle hinna hit innan det skulle kläckas", så det var därför jag jagade dig in på salen..."

Så nu bär jag runt på ett kläck embryo :-) För barnmorska sa att det kommer kläckas vilken minut som helst. Jag kanske känner av det! (eller hur...)

Så nu har jag packat väskan. För kl 5 i morgon bitti är det jag som checkar in på arlanda och flyger till england med jobbet några dagar. Kommer hem på onsdag.

Så det blir några dagars bloggtystnad nu.

Ses och hörs igen på RD 5.

Kram Ninna