måndag 27 september 2010

Bestulen på "våra" flickor

Här gäller nog bara en sak, graviditet eller inget.

Adoption är inget alternativ för oss.
Djur? har fiskar...
Fosterbarn? nja...
Gudbarn har vi ju redan, och dom älskar vi högt. Kanske lite för högt. Barnens pappa har sagt stopp- vi får ej träffa flickorna länge. Flickorna  (5+7 år) har tillbringat 1-2 helger per månad sedan dom föddes, hos oss. Förra året (2009) bodde dom hos oss på heltid i 8 månader, då deras familj hemma crashade (otrohet och skilsmässoprat...) Då åkte dom bara hem till föräldrarna 1 helg per månad, men ville inte och bara grät när vi lämnade dem där.Dom vill flytta till oss där dom får vara en "riktig familj" som dom själva säger...

Nu är dom i chile ½ år. Vi besökte skolgården i hemlighet för att få säga adjö till flickorna innan dom reste till chile.

Nä tyvärr är det nog egen bäbis eller inte som gäller. Och om jag/vi, står där vid vägskälet om ett tag, när ivf:erna är slut, när plånboken ekar tom, när ålderna satt stopp för allt. Då hoppas jag att jag mår så bra att jag kan vandra genom livet utan att bryta ihop varje gång jag ser en gravid mage eller barnvagn. Men just nu känns det överjä***gt trist om det är min/vår framtid...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar