lördag 16 oktober 2010

Tung vecka

Vad gör man när dem man älskar tynar bort framför ens ögon? 

Jag fick köra in min pappa till akuten i tisdags. Han ligger fortfarande kvar på sjukhuset och jag är hos honom så mycket jag får. Har haft "Klippkort" på akuten senaste halvåret, med blodbyten varje vecka och ingen vet vad som är fel. Prov efter prov tas men allt ser bra ut. Ändå går det kraftigt utför. Ingen behandling biter och han blir bara sämre och sämre... Nu har han HB 63. Ni som kan det där med blodvärde/HB vet att det är riktigt dåligt... Läkaren sa att blodet förstör sig självt. Han är Autoimun mot sitt eget blod?!?!

Det är SÅ tungt. Orkar inte med fler dödsfall i familjen nu, har haft SÅ många senaste 4 åren. Vill ha pappa kvar hos mig lääänge lääänge till!

Jag sprutar (startade i onsdags) och sprayar och inväntar blodprov på måndag. Men känner mig lite off, pga all oro för pappa. 

Sedan vandrar mina tankar iväg till min väninna C, vars mamma dog helt akut i veckan. Kram vännen :-) 


Önskar er alla en skön helg i solen. Och grattis till Lilla Jag som plussade i morse :-)


Kram Ninna

11 kommentarer:

  1. Fy vad jobbigt! Hoppas att läkarna kan hitta vad som är fel och lösa det. Stor kram!

    SvaraRadera
  2. Vad hemskt. Det finns inget värre än när nära och kära blir sjuka. Förstår din oro. Ibland kan man ju undra hur mycket man orkar att bli utsatt för. Hoppas att läkarna hittar problemet så att din pappa kan få rätt hjälp.

    Hoppas blodprovet visar goda resultat för dig på måndag och att du snart är ruvare!

    Kram

    SvaraRadera
  3. Jag lider verkligen med dig, kommer med kramar i överflöd!! KRAM KRAM KRAM!!

    SvaraRadera
  4. Usch, jag är ledsen vännen. Måste kännas så tufft. Ta hand om dig! <3

    SvaraRadera
  5. Vad hemskt med din pappa :-( Hoppas verkligen att de hittar någon behandling som fungerar. Styrkekramar!

    SvaraRadera
  6. Älskade lilla hjärtat!!

    Usch det gör så ont inom mig o läsa ditt inlägg..tårarna rinner nerför mina kinder o ja önskar att ja kunde göra nåt...

    Förstår din oro o din sorg o att du inte känner dig på topp inför sprayandet o allt..samt att du vet att du kan inte ge dig med det heller mitt i allt elände..

    Men varför nu??? varför ska allt ske på en gång??

    Ja hoppas att de finner nåt fel på din pappa(för nåt fel är det ju)så att de kan behandla honom så fort som möjligt...men sen är det ju detta när det inte finner nåt fel...men fråga är om de letar på rätt ställe??

    Ja vet inte vad ja ska säga..mer än att ja beklagar verkligen o ja hoppas o ber att din pappa snart är på benen igen...

    Självklart så vill du ha honom kvar i ditt liv....ja själv bävar oxå för den dagen min pappa inte finns hos mig så därför gör det så ont i mig att få höra om din pappa...

    Tänker på dig underbara du...

    Kram

    SvaraRadera
  7. Nej vad ledsen jag blir! Hoppas de hittar vad som är fel på din pappa och att det går att hjälpa honom!! Du har fått stå ut med tillräckligt nu.

    Många många kramar min vän!

    SvaraRadera
  8. Vill bara säga att jag vet hur det känns. Jag vill också ha tillbaka min pappa, han gick bort för fyra år sedan. Kram!

    SvaraRadera
  9. Oh, så jobbigt med din far! Förstår dig! Kram Lila

    SvaraRadera
  10. Vad tråkigt :( Hoppas han tillfrisknar snart.
    Kram!

    SvaraRadera
  11. Hej!
    "Springer" in på din blogg varje dag för att se om det finns ngn uppdatering!

    Hoppas att allt är bra med dig och att det går bra med sprutor och dyl. Det är dags snart va?? =)

    SvaraRadera