v. 28 resultat stora festdagen

Båda stora kalasen gick bra.

På första tillställningen blev vi gratulerade och lyckönskade av värdinnan och några av gästerna som fick veta. Kvällen var trevlig, värdinnan blev så glad över presenterna och vi stannade på middagsdelen. Lagom till kaffe och drinkar tackade vi för oss och åkte till nästa kalas, där vi skulle överlämna jubilarens present.

Väl framme på nästa kalas smög vi in lite diskret, för här satt alla gästerna på tre stora långbord. Eftersom vi bara skulle överlämna en present så siktade vi in oss på värdinnan och gick til henne. Hon blev så glad över vår ankomst att hon grät. Efter en stund kunde jag få en minut med värdinnan, lite privat ute i hallen. Då kunde jag berätta om Pärlan. Återigen blev hon så glad att hon grät. "Ohh, det var den bästa presenten" -sa hon :-)

Vi blev kvar på kalaset till 02.20 då vi gav oss av hemåt. Trötta och glada.

Grupptillhörighet...

Jag har funderat länge på detta med grupptillhörigheter ...

Dom som VÄNTAR barn
dom som HAR barn
dom som INTE VILL ha barn
dom som INTE KAN få barn,
och dom som bara "SKAFFAR" barn så där pang tjoff ...

Finns säkert fler grupper om man vill dela upp mer noga - men i stora drag är det väl dessa grupper som finns.

Så fort man är på fest, middag eller en tillställning där det samlas fler än maken och mig, så leder alla samtal förr eller senare in på barn.Som om barn är det viktigaste i hela livet. Jovisst kan jag hålla med till viss del. Barn är ju MITT mål.

MEN HALLÅ. Jag kan ju leva även utan barn "om gud så kräver", även om det skulle vara supertrist FÖR MIG. Frågar du mina väninnor som valt bort barn, så fattar dom inte ens vad jag längtar efter....

Jag har hela livet haft en stark barnlängtan, medans min väninna sedan klass 7 sa redan då "barn vill jag aldrig ha" och det står fast nu när hon fyllt 40. Fortfarande ingen barnlängtan. "Katter däremot, det är livet", säger hon och bor ihop med 2 söta troll.

Grupperna ovan är dessa:

Dom som bara SKAFFAR barn är väl dom vi refererar till som "vanliga", (hemska ord "skaffar" och "vanliga" men ni fattar vad  jag menar...)

Dom som HAR barn kan ju komma från flera grupper (fosterbarn/skaffat/kämpat/IVF/adopterat/ÄD mm)

Dom som INTE VILL ha barn (jepp några av mina närmaste väninnor (både gifta/sambos/singlar) har valt bort barn helt!)

Dom som INTE KAN få barn, dom som kämpar med IVF, ÄD, Inseminationer, Adoptioner och annat - år ur och år in. Denna grupp tillhör vi. Fortfarande. Jovisst är vi gravida nu, MEN denna grupp tillhör vi tills barnet är fött!

Såklart längtar jag tills jag får medlemskap i gruppen HAR barn, men när alla dessa barn-samtal inleds så känner jag mig som en ambassadör för alla oss som INTE KAN få barn, jag uppmärksammar gärna sånna problem och belyser att det inte bara är "att skaffa" barn, som faktiskt nästan alla tycks tro...

Berättar gärna för folk jag talar barn med att man kan ha barn på flera olika sätt: Som att min moster adopterat 3 barn från Indien (kusinerna som jag växt upp med), och att vi själva har 2 gudbarn som bott hos oss till stor del i flera år, att min mans morbror & moster driver ett omtyckt fosterhem och att min kusin själv adopterat 2 barn från Kina. Så ser det ut i vår familj. Det finns en och annan "biologisk unge" oxo , men alla dessa barn är barn i familjen oavsett hur dom "blev till".

Men vänta nu - tänker den uppmärksamme läsare. Jag har ju haft gudbarn i 10 år...Tillhör jag då inte gruppen HAR barn redan nu? Jo, om vi fått adoptera dom eller vara lagliga fosterföräldrar så -javisst. Men nu är det inte så. Vi har dem bara till låns när föräldrarna inte fixar det...

Därför tillhör jag kategorin INTE KAN få barn...en stund till. Går allt bra med Pärlan så byter jag medlemskap om ca 3 månader :-)

Kram Ninna

v.27 Stora festdagen

Idag går vi in i v.27 (26+0)

En spännande dag för vi ska på 2 olika 40-årsfester där vi träffar de flesta vi känner och bara 1 kompis på varje fest som vet om Pärlan...

Detta kan bli hur spännande som helst! Ser någon magen? (den är ju stor som ett hus redan) och framförallt VÅGAR någon kommentera den, och inte bara tro att jag frossat i julmat ;-)

Den första festen är en 40årsfest med rosa tema, så vår klädsel blir rosa. Letade fram en rosa Odd Molly-top och en rosa Odd Molly Kofta som jag ska ha på mig tillsammans med svarta strumpbyxor och en svart kjol. Kommer att de ut som en uppsvälld rosa elefant, men maken vill att magen skall synas ordentligt och gärna uppmärksammas :-)

Samma klädsel på andra 40-årsfesten som är en överraskningsfest där jubilaren inte vet om något, för hon har bjudit in till kalas om 2 veckor :-)

Får se hur denna dag avlöper...

Kram Ninna

Alla Hjärtans Dag = tvåsiffrig :-)

Idag är det Alla Hjärtans Dag och vi går in i första tvåsiffriga dagen:-) Himmel!!! 99 dagar kvar om Pärlan håller tidtabellen, vilket jag hoppas men förstår kan skita sig ;-)

Nu rullar det på i en hög fart känner jag... Fantastiskt roligt för snart är Pärlan här. MEN jag känner mig också oroligt för att hinna ordna med sånt som MÅSTE göras innan Pärlans ankomst.

Misstolka inte detta. Massor av "måsten" kan man faktiskt göra sen...MEN packa bb-väskan och liknande måsten behöver vara klara....och här hemma har vi just nu kris på alla håll och kanter iform av Makens jobb som är nerlagt och inga anställda får ut sin akassa pga strul med arbetsgivaren...

Tar mycket på krafterna med den ekonomiska stressen det innebär. Huslån som ej kan betalas och räkningar som samlas på hög pga detta...FY VA JOBBIGT!!!

Men vi försöker få till det så det ska vara löst till Pärlans ankomst, för DÅ vill jag inte ha det så här...

Fick en fin bukett ljusrosa rosor av maken idag, till mig och Pärlan :-) Första rosbuketten i år...Kändes bra, som att ljusare tider är påväg, trots alla mängder av snö som parkerat sig utanför...

Som sagt...99 dagar kvar... Ohhhhhhhh vad spännande :-)

Önskar er alla en underbar Alla Hjärtans dag!

Kram Ninna

Gravid Yoga på MVC -100 dagar

Var på kurs igen härom dagen hos vårt MVC, denna gång stod Avslappning och Gravid Yoga på kurs-schemat, och det var bara blivande mammor som fick njuta egentid med levande ljus, avslappningsövningar och mysig musik tillsammans med en barnmorska som vägledde oss in i njutningarnas land ett par timmar.

Skönt hade vi! Jag skulle vilja njuta denna avslappningslyx ofta!

Fick med oss ett eget program hem, som vi ska kunna använda och gärna lära oss inför förlossningen.

Ska verkligen försök lära mig, så kanske jag får nytta av det på BB.

Hur förbereder DU dig inför den stora dagen???

Idag är det 100 dagar kvar....

Kan inte riktigt fatta det faktiskt...Är det så att Pärlan snart är här??? Jag som väntat så många år.... :-)


Kram Ninna

Fisk-spa

OJ ojoj så pirrigt det var när väninnan S och jag skulle på fisk-spa i fredags. Innan vi sågs så var jag ganska lugn. Lite fiskar och sköna fötter var min tanke. Så kom S till vår mötesplats med andan i halsen, hög puls och bubblande av adrenalin: "TÄNK OM dom Ä T E R på oss, tänk om det GÖR O N T, tänk om jag svimmar eller skriker av skräck..."

Plötsligt fick jag oxo hög puls... Oj så läbbigt det lät....ÄTER på oss...

Nej vi försökte peppra varandra med positivt tänkande och så traskade vi iväg till Spa-salongen.

Väl framme fick vi tvätta fossingarna innan vi skulle sänka ner dem bland fiskarna. OHH SHIT IT vad det kittlade på mina fötter, S märkte inget alls :-) Vi undrade hur i hela fridens namn vi skulle kunna sitta med fötterna bland firrarna hela behandlingstiden ut...

Nåväl vi flamsade oss igenom, den egentligen riktigt sköna, behandlingen och började prata om allt möjligt och VIPS så var tiden slut. Hoppsan så fort tiden försvann helt plötsligt!

Vi hade de lenaste och mjukaste fötter när vi var klara och firade att vi överlevt behandlingen med en mysig fika på ett café, sedan blev det en lång, härlig middag med mycket prat om dagens upplevelse.

TUR att vi tog fotobevis för bravaden, för det ville middagssällskapet se såklart :-)


Phu, bara att checka av på "att-uppleva-listan"

Kram Ninna

ps. Har ni märkt nåt. Yepp, en helt inlägg utan att nämna magen! Yes, jag kan fortfarande!!! Tjohoo!!! :-)

v.26 Renoveringsdax...

v. 26 (25+0) Drömmer jag???

Nästa projekt i mitt BOANDE blir att förvandla det gamla slitna och orenoverade biblioteket/skräprummet bredvid vårt sovrum till Pärlans rum.

Inte för att Pärlan ska bo där på länge, men tanken är att sätta in en vuxensäng där och kunna använda som avlastnings-sovrum oxo, om någon behöver lugn och ro = jag såklart eftersom maken snarkar och Pärlan kanske tänker skrika mycket :-) :-) :-)

Som det ser ut nu är rummet ut som en katastrof. Bokhyllor längs väggarna. Trasig tapeter. Noll belysning. Sedan är resten av rummet fullt av gamla möbler, tvätt-torkställningar, överblivna saker från resten av hemmet = rummet som glömts bort i många år men som jag alltid drömt om att få renovera till ett barnrum :-)

Nu är det dags att förverkliga den drömmen :-)

Bilder på före och efter kommer senare :-)

Om några veckor kanske det ser bättre ut...låt oss hoppas på ett underverk, för vem sjutton vill ha det slitet, fult, och murrigt ???

Kram Ninna

Amningskrav?

Läser om så många fina mammor som stressar ihjäl sig över vad som är rätt - när det gäller amningen.

Amning ger barnet bästa skyddet, det vet man ju. Ersättning är inte detsamma. Det mättar men inte lika länge som amning. Men ersättning är toppen när amningen skiter sig.

Om amningen fungerar eller ej hänger på många faktorer såklart: finns det mjölk? KAN barnet amma? Har mor och barn den "rätta" tekniken"? VILL mamman amma?

Andas nu, andas...Jag menar bara- ta det lugnt. Amma när barnet är hungrig och när du kan - OM du kan. Visst är det väl bra att helamma, men det förutsätter ju (FÖR MIG IALLAFALL) att det fungerar för både mor & barn, inte vad alla andra tycker, säger och tror sig veta. :-)

Jag hoppas, vill och tror att jag kommer amma länge, så länge jag kan och Pärlan vill iallafall. OM JAG KAN!

Kan tro att det är skitsvårt att släppa stressen, man får ju ibankat i sig att amma är det rätta. MEN OM DET INTE GÅR DÅ??? Ska man verkligen behöva känna sig som en usel mamma, en misslyckad varelse som vägrar sitt barn det bästa? NEJ! Gör det som fungerar FÖR ER. Matning får inte bli en stressfaktor som trasar sönder er båda, ja kanske hela familjen...

Oj vad många "kloka" råd ni får av mig som aldrig ammat...

Min enda erfarenhet av amning är de 2 bäbisar jag haft boende hos mig sedan 3 resp 5 veckors ålder pga trassel i deras biologiska familj. Det har fungerar perfekt trots att jag aldrig ammat dem, av naturliga skäl... Båda flickorna är fina och friska idag (10 samt 7 år gamla). Jag säger inte att amning inte behövs - jag säger bara att det KAN fungera ändå - utan amning. :-)

Gör som det passar för DIG och din bäbis!

Hoppas jag inte rör upp för många känslor nu, detta är min åsikt idag. Imorgon kanske jag ändrat mig ;-) hi hi

Kram Ninna

Boar jag???

Jag har ju läst om blivande mammor som boar i hemmet innan bäbisen skall komma. Nu jäklar har det tagit fart här hemma. Inte minst MIN mamma som tvättar och sorterar pyttesmå bäbisplagg till blivande barnbarnet.

Vi har LÄNGE (över 6 år) talat om att renovera en liten "smatt" till klädkammare. Vi har till och med köpt färg och tapet för ca 5 år sedan!!! Hittills har det bara stannat vid prat och vi har båda kastat in allt möjligt i lilla smatten.

Tills jag fick nog häromdagen.

Allt revs ut och storögt såg jag hur STOR smatten egentligen är. Så det var bara för maken att dra på sig renoveringskläderna och följa mina order om hur det skulle göras. Yepp, här lämnas inget åt hans eget bestämmande då han lider av syndromet "jag visste inte hur du ville ha det så jag struntade i allt..." därav min diktatoriska order! Men det fungerade och smatten blev renoverad på bara 2 dagar.

Skönt, nu kan jag inreda den till Walk-In-Closet till Pärlan. För DET måste väl alla bäbisar ha ;-) hi hi hi

Foton på före - under och efter kommer så snart det är klart :-)


Hur gör ni? Inreder ni nu eller väntar ni tills era bäbisar är levererade???

Kram Ninna

v.25: Kundkvällen var KALASBRA!

v.25 (24+0) idag. Vi har redan gått in i 6:e månaden...Kan inte tro det...MAGISKT!!! v.25...det är ju en milstolpe :-) WOW!!!

Jag var ju inbjuden på Baby-kväll på Barnens Hus häromkvällen. Resultatet var ju KALASBRA!!!

Jag fick boka och del-betala barnvagnen jag valt, det blev en helsvart Kronan Duo S, (med svart chassi, svart liggdel och svart sittdel) med ställbart handtag och låsbara swirvel-hjul, mycket lättkörd för mig med 4 diskbråck och jobbiga nack/ryggsmärtor...

och jag fick välja önskat hämtningsdatum (valde april) på vagnen. Dessutom fick jag ett kalasbra pris (halva priset!!!) på det babyskydd jag ville ha: en svart-grå Brio Primo med basplatta.

TJOHOO, det passar verkligen en fattiglapp som jag!!!

Till det så fick jag en välfylld Goodie-bag med 18 blöjor, 8 nappar, 10 skedar, 2 bitleksaker, 3 skallror och massor av gratis- och rabattkuponger! Fick även 4 valfria bodys gratis :-) TACKAR!!!


Mycket lyckad kväll :-)


Kram Ninna

Stillhet i magen gav oro...

Nojjig blivande morsa??? Ja, kanske det men barnmorskan sa åt mig på skarpen att ALDRIG ignorera min oro... SKÖNT att höra!

Pärlan har ju blivit aktiv och jag har känt rörelser VARJE dag sedan v.22+1 . Så plötsligt i tisdags v.23+3 avtog allt. Kände NOLL aktivitet.

Gjorde allt man ska: buffade på magen, pratade med den, buffade med kalla händer, dricka kallt, och ni vet alla hurmorstrix som finns. Allt utan resultat.

Klart man blir oroad...

Igår skulle vi till MVC på vår första temautbildning. Vi åkte dit i god tid innan, jag tänkte frånga min BM Anna om magens brist på aktivitet.

Anna hade slutat för dagen, men en av hennes kollegor såg oron i min blick och la genast sitt jobb åt sidan..

-"Kom in", sa hon.

Så fick jag hoppa upp på britsen och hon tog fram dopplern.

Hon letade och letade. Så hittade hon hjärtslag. MINA...

Hon letade vidare och efter en stund hittade hon Pärlan. För säkerhetsskull letade hon åter igen fram mina hjärtslag för att jämföra. Och visst var det olika hjärtslag...

Phu...

Pärlan har flyttat sig och ligger lite "dumt till" för att jag ska känna nåt.

SLUTA SKRÄMMA MAMMA UNGE!!! ;-)

Nu var allt bra och Pärlans hjärtslag var 145 slag/min som vanligt.

Efter kollen var jag redo att gå på temakursen. Hade nog inte hört ett ord vad föreläsaren sa om jag inte vetat om att Pärlan var ok där inne :-)

Kursens tema var "Amning". Känns bra att gå på dessa utbildningar. Nästa tillfälle är redan om en vecka :-)

Kram Ninna

Inbjuden till baby-kväll

Hoppsan ojsan så lämpligt, en inbjudan till Babykväll hos ett stort barnenshus där jag bor.

Vad kan det innebära? Fest och galej hoppas jag, men jag har ju ingen aaaning. Har ju aldrig tillhört målgruppen tidigare, så jag har inte ens reflekterat över dylika inbjudningar.

Men denna VIP-kväll ska jag vara där och roa mig kungligt!!!

Rapporterar senare :-)

Kram Ninna

Babybox

Har ni kolla på vilka babyboxar man kan få???

Fick höra från en väninna om Babyboxar. Något jag missat helt.

Så jag tänkte be er om hjälp.

Vilka babyboxar finns där ute och hur får man dem???

Kram Ninna

Barnvagns-val

Nu är barnvagnen vald, ja iallafall om jag får bestämma. Jag kan köpa en begagnad vagn MEN vill inte ha en nyfödd bebis i en begagnad liggdel. Man vet aldrig vilka bassilusker som gömmer sig där, trots löften om tvättbart tyg osv. Så visst, begagnad sulky senare, men ny liggvagn nu tack!

Så jag har varit hos många, många barnvagnsfirmor och provdragit, provkört och provlyft vagnar. Samt det allra viktigaste. PROVPACKAT dem i bilen.

Oh, jösses vilken skillnad på vagnarna det var.

En tjej i barnvagnsaffären sa att Brio Sing är minsta vagnen för vår bil, kommer passa perfekt. "Ok, sa jag, vi provar väl". Döm om hennes förvåning när vagnen inte gick ner utan att monteras isär!!!

Så jag gick in igen och tog med några andra små, smala "city"-vagnar som hon valde ut. Brio Go, Happy, Smile...Alla med samma resultat. Tag av minst ett hjul för att få plats med chassit i bilen. Tröttsamt.

Jag kommer inte att orka demontera en vagn varje gång jag ska använda den... Never ever. Mina fyra diskbråck i rygg och nacke säger NEJ TACK till sådant!

Så jag gick med tunga steg in i barnvagnsbutiken ännu en gång. Och kollade runt - mest på skoj - på de stora modellerna från Emmaljunga, Brio, Teutonia och Kronan. "Nä dom får du inte in alls", sa tjejen i affären, och småskrattade.

Det var då själva fanken tänkte jag. Det MÅSTE ju finnas en vagn som fungerar!!!

Tog fram en Kronan Duo S. Ohh störtskön att köra runt och att packa ner barnet i. "Kan jag prova den här i bilen?"frågade jag...

"Visst, och lycka till" svarade hon...

Och gissa vad? Vagnen fällde jag enklet ihop med sittdelen kvar på chassig och allt fick plats UTAN PROBLEM! Fanns t.o.m några cm kvar!!! Alla hjulen kvar på chassit!

När tjejen i butiken mätte chassit så skiljde det ca 13 cm i bredd på Brio Sing och Kronan Dou S. 

Så mitt val blir en Kronan Duo S. Va bra att jag hittat en av de dyraste vagnarna... :-( Men den passar bra och jag gillar den skarpt. Så den blir det :-)

Men vilken färg ska jag välja???? Hi hi, har redan bestämt mig :-) Avslöjar det senare!

Phust, svett svett... Inte lätt det här med barnvagnar asså... Phu...

Kram Ninna

v.24: Dax att kolla Babyskydd

V.24 (23+0) idag. Alltså, vart tar tiden vägen. Jag fattar inte att det kan gå så fort!!! Fantastiskt samtidigt som det är skrämmande. Jag har ju massor att göra INNAN Pärlan kommer!!! H U R ska jag hinna?????

Jahapp, dax igen att ge sig ut i djungeln av val. Varför finns det så vansinnigt mycket att välja på och varför är allt så galet dyrt???

Babyskydd är dagens ämne. Japp, obligatoriskt inköp om vi ens ska få ta med oss Pärlan hem från BB... Blev ju RIKTIGT AVIS på er som bor i norra Sverige där man kan få HYRA ett babyskydd för en fjuttsumma för hela perioden. Skulle jag oxo vilja göra, men när jag kontaktade samma företag hos oss så fanns inte denna hyr-lyx. Här får vi snällt köpa våra Babyskydd.

Så det är bara att gilla läget och börja prova, bära. lyfta, koppla in och ut ur bilen...

Har kollat på många olika. MaxiCosi och Brio toppar listan på favvos. MaxiCosi inkl bas 3500kr. Brio Primo inkl bas ca 2000 kr.

Vilken favvo har du?

Nu är det ju INTE viktigt för mig att kunna koppla babyskyddet på barnvagnens chassi, eftersom jag anser att barnet tål att lyftas ur babyskyddet och läggas i sin barnvagn. Herregud - VI ÖVERLEVDE JU SÅNT på 70-80-talen, varför skall inte dagens bebisar göra det??? Det är dessutom bättre för de minsta att få sträcka ut sig och inte tillbringa hela dagarna i ett babyskydd.

Visst - praktiskt för mamma och pappa att bara kånka runt på babyskyddet, men HALLÅ??? Är det verkligen en NÖDVÄNDIGHET??? Nej, det är framkallat av alla som vill sko sig lite extra på oss som vill göra allt för våra små... Självklart kommer säkerheten för barnet först! Men resten...

Så jag väljer ett babyskydd som passar bilen bäst, och KAN ta med någon enstaka gång, men föredrar att ha barnet i vagnen :-) Det är MIN tanke. Vill inte orsaka läsarstorm - men ibland (ok -OFTAST!!!) vore det väl bättre om vi verkligen tänker till och inte bara faller för det som är "mest inne just nu".

Jag tror iallafall att bebisen mår bäst i liggdelen på vagnen och inte i babyskyddet under turen i affären/centrum/på stan/på promenaden...

Så där ja. Då har jag luftat mig och mina åsikter för idag ;-) Välkomna att lufta dig du med :-)

Vad jag valde för babyskydd? Det kommer jag att visa senare :-)

Kram Ninna

Blodproppar & IVF...

Förmedlar länk från P1 som berättar om Förhöjd risk för blodproppar vid IVF-graviditet som jag tänker kan intressera många av mina bloggläsare.

Jag förstår att jag har en oerhört stark radar med ögon och öron som lyssnar och ser/hör allt om IVF och ofrivillig barnlöshet. Men är det inte så att det tas upp oftare nu? Det har så att säga kommit "upp på agendan"? Det är bra. Och det är bra att det forskars om/kring det.

Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen - jag är fortfarande ofrivilligt barnlös tills dess jag har ett levande barn i min famn! Vi är fortfarande IVF-systrar! Jag har inte glömt alla känslor kring denna ständiga väntan, hopp, hopplöshet och sorg som drabbade en gång efter annan. Jag har ännu inget barn i min famn, så alla IVF-tankar och känslor finns kvar...

Det är anledningen till att jag valt att vara med i en forskningsstudie, det kan hjälpa andra i framtiden! Hoppet är mitt allt! Och till det hoppas jag även på forskningen.

Kram Ninna

Kollegorna vet nu

Igår kväll hade jag enhetsmöte med mina 11 närmsta kollegor. Vi har alltid trevligt tillsammans och kramas, skrattar och äter nåt tillsammans på mötena.

På detta möte var det en kollega som valde att berätta om sin växande mage, hon är i v.14. Alla blev glada och grattade henne.

Jag såg min chans och flikade in någon om min egen växande mage. Kollegorna skrek högt av glädje!!! Grattis-önskningarna höll på resten av mötet och fortsatte per sms under hemresan :-)

Dom kunde inte fatta att jag hållt hemlisen för mig själv i nära 24 veckor :-) hi hi hi

"Så fräckt att ha en så fluffig kofta!!" sa dom och drog genast undan den! Min mage syns MYCKET TYDLIGT  utan koftan så det kom fram massor av nyfikna händer och ville känna på magen. "Varsågoda" sa jag, och lät dem hållas :-)

Ena kollegan sa "-Jag visste det, du hade en helt annan rundning på magen på mötet i söndags mot förra mötet för 3 veckor sedan". Och det stämmer ju. Hon var så glad att det inte var "bara julmaten som satt sina spår"... :-)


Skönt att de närmsta kollegorna vet nu. Däremot har vi valt att inte berätta för någon alls om HUR Pärlan kom till. Det vill vi ha för oss själva. Känns inte som om jag vill stämpla Pärlan med en etikett. Folk har så lätt för att döma. Det räcker med att jag är äldsta morsan i universum...lixom...

Kram Ninna

Oroliga tankar är vardagsmat

Välkommen till oroliga tankars värld!

Jag tror vi IVF:are (oavsett metoder) är så vana vid allt som går fel och skiter sig i tid och otid, så vi har SÅÅÅ mycket svårare att glädja oss när vi väl blir gravida. Är själv i v.23 och fattar det inte alls, tankarna kommer över mig dagligen "varför skall det fungerar denna gång...". Fy så svårt att slappna av och njuta, bara glädjas åt miraklet i magen.



Pärlan sparkar och buffar i magen och gör sig påmind och hjärtat hoppar till av glädje, bara för att sekunden efter återigen vandra i oroliga träsket igen...

Trist men sant. Du som fortfarande kämpar därute - du är inte ensam! Inte ens trots graviditet är lyckan total...

Kram Ninna

Svårt att berätta

Tyckte det var och ÄR svårt att berätta om Pärlan, vår lyckliga nyhet, fast vi är i v.23 (22+2) idag och magen syns bra.

Väntade till v.15 innan min mamma fick veta. Väntade till V. 21/22 innan några vänner fick veta. Har fortfarande inte berättat för allt och alla. Har inget behov av det. Vill ju såklart att allt ska går bra, men så länge bebisen inte känns så mycket i magen, så har jag så svårt att fatta att det verkligen ÄR en bebis i magen.

Min makes mamma vet ännu inget. Har inte nån direkt kontakt med hans släkt, så han har valt att vänta med att berätta för dom ett tag till.

3 av mina vänner vet. Men inte alla. Snart måste kanske nyheten kläckas för det drar ihop sig till en gemensam väninnas 40årsfest, där vi alla kommer att ses!

Får se hur vi gör!

Samtidigt vill jag ju att alla ska veta om vårt mirakel i magen, vår lycka att äntligen vara på väg mot att bli en familj. Vill skrika ut det på Facebook! Men ...Nej.

För tänk om det skiter sig. Orkar jag då förklara och berätta att det sket sig...igen. Vill jag har folks medlidande att har varit så nära och ändå inte. Nej...orkar inte det.

Varför skall det vara så svårt att dela denna lycka???? Oron har bosatt sig i min själ och verkar inte vilja säga upp kontraktet :-(

Kram Ninna

ps. blev avslöjad av en stamkund på jobbet igår. "VÄNTAR DU BARN?" utbrast hon högt! "Det där är ingen julmats-mage", fortsatte hon. Så det var ju bara att erkänna :-) Hon blev jätteglad och kramade om  mig och önskade mig lycka till!

v.23: SVARET: Pärlan blir en...

V23 (22+0) idag :-) Himmel så spännande!!!

Är så glad för alla dagar som passerar och att Pärlan vill stanna kvar i min mage :-)

För 2 veckor sedan fick ni gissa könet på Pärlan och lämna namnförslag i detta inlägg, kommer du ihåg?

Svaret kommer här :-) 

Vår Pärla blir en liten....

... flicka om jag ska tro era gissningar, men BM på vårt ultraljud sa att det med största sannolikhet blir en pojke! :-)

Det syns ju bättre vid UL i v.32 och facit får man såklart på själva förlossningen :-)


T A C K för alla era gissningar och fina namnförslag!!!

Extra stort tack för flicknamns-förslaget Pärla! Det älskade jag verkligen!!!

Vi har haft namnförslag på både tjej och kille. Vinnaren är ännu inte utsedd, MEN viktigt för mig är att namnen är fina och har anknytning till våra familjer. Just nu är det 2 namn från varje släkt som finns på tapeten. Det blir nog 4 förnamn som Pärlan får. Ska bara klura på vilken ordning dom skall vara i för att det skall kännas bäst!

Namnförslagen är dessa (utan inbördes ordning)
* Ivar (efter makens far)
* Erik (efter makens morfar och min farbror)
* David (efter min farfar)
* Kurt (efter min far)
Troligast tilltalsnamn David eller Erik.

Pärlans alla släktingar är avlidna utom vi, min mamma och makens mamma. Så vår lilla familj behöver verkligen växa!!!

Skulle det trots allt visa sig vara en flicka så är de 4 namnen redan spikade :-) Plus "Pärla" såklart ;-)

Kram Ninna