TUSEN TACK för alla stöttande, kloka ord ang ömma bröst. OK då lägger jag den nojjan åt sidan nu.
Jag mår bra! Nästan FÖR bra. Kan äta allt igen (efter att endast fått i mig okryddade makaroner och köttbullar i ett par veckor...), så maken är glad att vi återgått till vår vanliga mat. HAn blev nästan chockad när jag ville ha makaroner. Vi har inte ens sånt hemma...sa han. Nej jag vet, men det är vad jag känner för!
Så sedan i lördags kan jag äta vår vanliga vuxenmat igen.
Doftsinnet är nästan som vanligt igen. Hjälp, vad äckligt allt har luktat senaste månaderna...
Och Illamåendet, som sagt, är väck!
Känns faktiskt like märkligt att alla symtomerna försvann samma dag, i lördags (v.11 (10+0))
Men det spänner och drar i nedre magen, och Pärlan får mig att ligga i soffan flera gånger per dygn för att sträcka ut mig. Då lättar ömmandet och vi mår bättre.
Men himmel vad hungrig jag är. Frukost nu! Fort som bara den innan jag svälter ihjäl! Och lunch tack, Pronto! Kan jag få lite till.? Vad blir det till middag??? Gör du så det räcker?? Jag tar en frukt nu, medan jag väntar..... Det är vad maken fått höra dessa dagar. Vi är lediga denna vecka, skönt, och är hemma båda två. Åker till landet i kväll och kommer hem på söndag.
Varje dag är det något kring Pärlan vi talar om. Igår vad det namnideér...
Men något som stör mig/oroar mig är hur lite maken fattar kring alla inköp. Då menar jag inte lull-lull som man kan köpa på sig, utan det mest elementära. Som Vagn, säng, bilbarnstol, kläder, blöjor, ... Han har NOLL KOLL och fattar verkligen inte att vi behöver börja spara ihop till detta redan nu... DET GÖR MIG GALEN.
Han tar för givet att jag ordnar det (som vanligt) "Vadå, en vagn kan man köpa för 100 spänn på blocket ju., där finns nog resten oxo.." NOG????
Hur tar ERA män tag i det praktiska? Som nödvändiga inköp? Är det BARA mammor som fixar allt sånt. Eller finns det NÅGON MAN DÄRUTE som kan ge min make en välbehövlig spark där bak, och få honom att fatta???
Snälla HJÄLP!
kram Ninna
Jag mår bra! Nästan FÖR bra. Kan äta allt igen (efter att endast fått i mig okryddade makaroner och köttbullar i ett par veckor...), så maken är glad att vi återgått till vår vanliga mat. HAn blev nästan chockad när jag ville ha makaroner. Vi har inte ens sånt hemma...sa han. Nej jag vet, men det är vad jag känner för!
Så sedan i lördags kan jag äta vår vanliga vuxenmat igen.
Doftsinnet är nästan som vanligt igen. Hjälp, vad äckligt allt har luktat senaste månaderna...
Och Illamåendet, som sagt, är väck!
Känns faktiskt like märkligt att alla symtomerna försvann samma dag, i lördags (v.11 (10+0))
Men det spänner och drar i nedre magen, och Pärlan får mig att ligga i soffan flera gånger per dygn för att sträcka ut mig. Då lättar ömmandet och vi mår bättre.
Men himmel vad hungrig jag är. Frukost nu! Fort som bara den innan jag svälter ihjäl! Och lunch tack, Pronto! Kan jag få lite till.? Vad blir det till middag??? Gör du så det räcker?? Jag tar en frukt nu, medan jag väntar..... Det är vad maken fått höra dessa dagar. Vi är lediga denna vecka, skönt, och är hemma båda två. Åker till landet i kväll och kommer hem på söndag.
Varje dag är det något kring Pärlan vi talar om. Igår vad det namnideér...
Men något som stör mig/oroar mig är hur lite maken fattar kring alla inköp. Då menar jag inte lull-lull som man kan köpa på sig, utan det mest elementära. Som Vagn, säng, bilbarnstol, kläder, blöjor, ... Han har NOLL KOLL och fattar verkligen inte att vi behöver börja spara ihop till detta redan nu... DET GÖR MIG GALEN.
Han tar för givet att jag ordnar det (som vanligt) "Vadå, en vagn kan man köpa för 100 spänn på blocket ju., där finns nog resten oxo.." NOG????
Hur tar ERA män tag i det praktiska? Som nödvändiga inköp? Är det BARA mammor som fixar allt sånt. Eller finns det NÅGON MAN DÄRUTE som kan ge min make en välbehövlig spark där bak, och få honom att fatta???
Snälla HJÄLP!
kram Ninna
Åh va skönt att höra att jag inte är ensam om att ha få symtom. Mår endast illa om det går för långt mellan måltiderna och när jag borstar tänderna. Äter relativt normal mat. Har lite svårt för starkt kryddad mat och choklad. Däremot sura saker *mums* Gick in i vecka 13 idag (V12+0)
SvaraRadera//Therese
PS tyvärr har jag ingen blogg. Varit på väg att skaffa men vet med mig att jag aldrig kommer att uppdatera den :-(
Min man tog lika mycket initiativ till inköpen som jag gjorde, i alla fall vad gäller "väsentligheter", som vagn, säng, skötbord och blöjor. Sedan är det inte nödvändigt att ha alla prylar på plats när barnet kommer, men vissa elementära grejer är bra att ha på plats. Vi fick "ärva" mycket som mina föräldrar hade sparat från när jag var liten, så det enda stora inköpet var nog vagnen. Som vi dock INTE köpte på blocket eftersom vi hittade en ny som kostade lika mycket som de begagnade vagnar som verkade ungefär lika bra...
SvaraRaderaVi ordnade allt tillsammans. Min sambo ville vara med och välja vagn "testköra" i affären, köpa lite kläder, babyskydd osv. Efter att ha längtat så länge tyckte vi båda att det var jätte kul att gå i affärerna och känna, klämma och välja.. Självklart tillsammans. Blocket var inget alternativ. Vi köpte vagnen en månad, bilbarnstolen nästa osv så det inte skulle bli så mycket pengar på en gång. Hoppas han kommer på bättre tankar och engagerar sig lite mer.. STOR KRAM!
SvaraRaderaHos oss var det jag som skötte och sköter fortfarande all inköp till Arvid. Men min man hatar att shoppa och jag tror han var glad att jag tog på mig det hela. Däremot kunde han tänka ibland att vissa inköp var onödiga, men han har inte koll på vad en bebis behöver, så han accepterade nästan alltid mina val. Nu att Arvid är vill han och kan han vara mer delaktig i inköpen (förutom kläder, de struntar han i).
SvaraRaderaMin sambo var ko-lugn tills vi var på ultraljudet i v 17. Då blev det verkligt för honom och han fattade på riktigt. Nog enklare för oss som känner alla konstiga symptom och sug./ Anna
SvaraRaderaKan säga att nu när vi väntar nr 2 så behöver vi fixa en del här hemma och köpa syskonvagn. Gissa vem det är som roddar med det? Fast maken får åka på annonserna på Blocket och till Ikea, men det är jag som projektleder... Ibland blir jag trött på det och skäller på maken att det faktiskt är ett stort jobb att rodda med alla prylar, men det gör inte så stor skillnad.
SvaraRaderaHar verkligen samma problem med min man. Han himlar med ögonen och suckar över allt JAG vill köpa. vadå JAG liksom, det är väl VI som ska köpa? Och vadå VILL förresten, det är ju saker vi MÅSTE ha! Precis samma frustration... men alltså, på nåt vis kommer det ju att fixa sig.
SvaraRaderaJag ska ärligt säga att det var jag som stod för den mesta planeringen av alla inköp. Jag är på ett helt annat sätt intresserad av att jämföra barnvagnar och tygblöjor än vad sambon är. Jag ville dock inte gå och köpa allt själv, det är ju vårt barn och han får se till att engagera sig lite även om han tycker shopping kan vara lite småtråkigt. Jag ville också att han skulle se vad allt faktiskt kostade, och ha något att säga till om ifall han tyckte något var för dyrt. Så jag skrev ner en lista på grejer och en ungefärlig kostnad för de grejer jag tittat ut, sen handlade vi allt tillsammans. På så vis tycker jag att vi båda blev nöjda, han tyckte det var helt okej att följa med och handla när det inte tog så himla lång tid eftersom märken och pris redan var bestämt sedan innan.
SvaraRaderaJag drar med mig min man till butiken och så tittar vi på saker som jag redan sett ut och så får han vara med och bestämma vilken vagn etc. det blev. Då jag var sjukskriven nästan hela min graviditet så var "min" ekonomi inte den bästa så maken har betalat de stora inköpen, jag köper lillans kläder och annat smått nu när hon är här. Vi har egentligen ganska gemensam ekonomi men våra löner går in på varsitt konto sen betalar jag mindre räkningar etc nu när jag är hemma och tar hand om vårt barn. Jag kan dock önska ibland att maken skulle vara lite mer engagerad i saker till lillan men han tycker inte det är så viktigt vilken vagn, säng etc det blir så han låter mig välja ganska fritt, men han vill vara med i alla fall.
SvaraRaderaMen det kostar, helt klart. Jag skulle verkligen kolla på Blocket då det säljs väldigt mycket nästan nytt där. Sen kanske man inte vill köpa en vagn för 100 kr, men en ett år gammal för halva priset är ju inte fel.
Men att börja spara nu är inte fel, det kostar att ha barn.
Jag skrattade gott häromdagen när jag åkte t-banan med lillan och paret bredvid oss sa till varandra att ett barn skulle man kanske skaffa, det skulle spara oss pengar, vi skulle ju inte resa så mycket då. Nej kanske inte, men det kostar ändå, och vi reser med vårt barn en hel del.
Håller tummarna för att det ska gå vägen för er!
Första barnet är alltid dyrast då man behöver köpa mycket..
SvaraRaderaMen nu vet inte ja hur det är hos er...om det är så på alla ställena...men här i Karlstad så får man hyra bilbarnstol..på sjukhuset..
Det beror lite på vilken man väljer men den vi valde kostade typ 350:- för 9 månader (tror det är 9 mån eller 10)..för de växer ur dessa så fort så ja tycker man ska spara dem pengarna (ja att man inte köper en egen alltså) o lägga dem på en bilbarnstol sen när de har växt ur den man har lånat..
Men nu vet ja inte om det är så på alla ställena men det är ju bara o höra sig för..här får man infon redan hos mvc...så hör där eller på sjukhuset..
Sen när det gäller detta med vagn så tycker ja att man kan gott o väl köpa en begagnad än o kosta ut flera flera 1000 på en ny...
Men sen finns det ju de människor så absolut inte kan ha nåt som nån annan har haft men det är ju upp te var o en...men man har så mycket utgifter ändå så det är inga fel o spara in nån krona här o där...
O på nätet..t.ex Blocket så väller det av barnvagnar som ser näst intill nya ut(ja inte alla men väldigt många) o ett tips är o köpa en kombivagn..en sån som har både liggdel o sittdel..man byter sen när barnet har växt ur liggdelen..o på så vis så slipper man köpa 2 vagnar...
Sen när barnet är tillräckligt stor så kan man ju köpa en sittkärra men det är ju några år kvar tills dess...
Likaså kan man få tag på både fina o billiga skötbord på t.ex Blocket även spjälsängar..o vill man så kan man ju köpa en ny madrass så blir det ju nästan som en ny säng för det är väl madrassen som kan vara sisådär...så är man inte rädd för o ha begagnat så kan man tjäna många slantar...
Kläder är ju nåt man behöver men när man får 1:a barnet så kommer man få MASSA kläder av sina nära o kära...ja lovar =0)så där behöver man heller inte köpa på sig en massa o sen så växer de ur det SÅ FORT..o man kan få tag på mycket fina kläder billigt på rean på de olika klädaffärerna som t.ex Kappahl, Lindex, HM m.fl....
Sen kan man även gå med i saker på nätet så man får lite gratissaker som lite blöjor, salvor m.m...ja inget som man klarar sig på men gratis är ju gott...finns en hel del mattnyttiga erbjudanden man kan utnyttja...
Men oavsett vart man handlar så kostar det så självklart så är det ju inte till nån nackdel o lägga undan lite pengar..
Bättre o sparar pengar än o köpa grejer redan nu utifall att nåt skulle hända..
Sen är det oxå lätt att falla i den sk
"nybliven förälder fällan"..ja att man köpa på sig en massa onödiga saker som man tror man behöver fast egentligen så behöver man dem inte alls...
Som t.ex barnmatsburksvärmare (vet inte om den finns längre men när ja fick Alice så fanns det en sån) man värmde upp vatten i lagom temp i en apparat som man sen hade en barnmatsburk i..som skulle göra så att maten vart lagom varm...men det kan man även göra i micron/eller på spisen...för denna maskinen tog väl en 15 min innan den ens vart varm o när ett litet barn är hungrig så är det NU o inte om 15 min..
Även dessa blöjhinkar som finns (det är nåt man ev kan få gratis via nåt av dessa erbjudande på nätet) de är inte så bra som de låter...dyra påsar o tar plats...men smaken är ju som sagt olika...men det är oxå en onödig grej med dyra påsar..sen finns det miljoners miljoners fler onödiga saker som man inte behöver men SJÄLVKLART så får ju var o en bestämma själva vad de vill ha eller inte men man lägger ut så onödigt mycket pengar på saker o ting som man inte behöver...
Ja detta var som sagt bara lite tips, råd o ideér...=0)
Kram
I början var det lite tvärtom här. Sambon mätte om två babyskydd fick plats i bilen när vi var i v 9. Jag fick typ panik, jag var helt inställd på att båda inte skulle klara sig. Ville bara vänta med allt vad inköp och planering hette.
SvaraRaderaSen har vi väl handlat lite i taget tillsammans men vi har väl båda varit ganska gröna på vad som behövs även om jag nog har lite större koll på småsaker...
Det ordnar sig längs vägen ska du se!
Underbart att höra att du är hungrig och att allt flyter på!
Många varma kramar :-)
Om jag utgår från min egna snubbe och andra par i närheten tror jag att killarna generellt sett kommer igång lite senare med de prsktiska grejerna kring att skaffa barn. Jag upplevde att jag var ganska mycket mer intresserad av att planera och fixa tidigt medan han inte tyckte det var så bråttom, men ju närmre födseln vi kom desto mer boade han också. Nu när vår dotter är snart tre veckor läser han på och fixar lika mycket som jag plus att han i somras jobbade hur mycjet som helt - inte helt ovanligt sätt för killar att vilja ordna för babyn iaf ekonomiskt.
SvaraRaderaSå det kommer nog!
/S
Haha tänk vad konstigt ändå, det jobbiga som du beskriver nu är det jag längtar efter!?! Du vet talesättet "Be careful what you wish for"? Jag hoppas verkligen att jag får ångra min ord!! Jag vet att du förstår vad jag menar ;)
SvaraRaderaMed det har jag inte sagt annat än att jag är glad att du mår bättre nu!!
Kramar
Hoppas inte han verkligen tror att ni hittar en vagn på Blocket för 100 kr??? Även de äldsta och mest slitna vagnar går på lite mer än så. Det är inte fel att vara ute i god tid, för att bli kloka på vad ni vill ha för vagn. Ta kataloger på t ex Babyproffsen och bläddra i. Känn på vagnarna i butiken och låt säljaren berätta om vagnarna. Ni kan ju ändå köpa begagnad.
SvaraRaderaVisst kan man köpa det mesta begagnat, det har vi också gjort. Men nåt vi absolut inte ville ha begagnat var ett babyskydd till bilen. Vi kände att vi inte ville tulla på säkerheten, utan kunde köpa annat begagnat istället.
Ja, min man var faktiskt ganska engagerad... Köp en pappabok till honom! Det kanske får honom att vakna upp lite!
Kram
Hoppas allt är bra med dig och Pärlan.
SvaraRaderaBlir lite orolig när du inte har uppdaterat på länge.
Kram från Trelleborg
Män är sådana. Tror först mamman skämmer bort dem sen fortsätter vi kvinnor skämma bort dem när vi är nykära sedan är det försent. Så tänk på det om ni får en pojke. Jag har två pojar 30 o 32 år, som jag skämt bort,
SvaraRaderaÄr så nyfiken på hur det går för Pärlan.
SvaraRadera