Sprutstart igen

Japp då var det dax att bli duktig igen och ta sprutorna. Lite, lite högre dos har jag fått, och nu jävlar får inget gå fel med mediciner och annat skit, som det gjorde förra gången!!! (Förlåt mitt språk, men det är verkligen så jag känner!)

Sprutstart i kväll, och halvering av nässprayen samtidigt.

Sedan väntar blodprov och vul nästa vecka antar jag...

Kram  Ninna

Överlevde födelsedagen...

Idag skiner solen, så nu tänker jag knappast ens på att jag fyllt 37 i lördags... (shit va gammal jag är nu!) Överlevde födelsedagen, med flera av vännernas småttingar kring fötterna :-)
T A C K för era hälsningar!!! Kram!

Nu ska jag inte älta på om livet som ogravid, för det är jag, utan fråga er om sprayen.

Jag har ju SYNERALA. Sprayat sedan 24/9. Förra gången jag sprayade så kände jag inget alls. INGET! Nu får jag illamående, yrsel och huvudvärk någon minut efter varje sprayning!!! Det sitter i flera timmar varje gång och jag känner att jag begränsas i allt jag gör nu. Har till ex. svårt att sitta vid datorn, för jag är så yr att jag inte ser tangentbordet...

Detta är faktiskt anledningen till att mina inlägg blivit så få, senaste veckorna...

APTRIST! Men jag kämpar idag och vill lämna ett livstecken till er!

Tyvärr har jag ingen möjlighet just nu att hälsa på hos er för jag blir SÅ illamående av att titta på datorskärmen.

VAD HÄNDER??? Skall det vara så här snurrigt????

Hoppas det ger med sig snart...

Kram Ninna

Tider springer iväg

Tiden springer iväg... Kvar står jag. Äldre. Ogravid. Barnlös. och ledsen.

Om några dagar (på lördag) fyller jag 37...

FATTA?!??!

Jag såg mig själv som minst tre-barnsmamma vid 30! Det vet alla våra vänner. för det talade vi om när vi va tonåringar. "Inga barn för 25", sa vi då... Då visste jag ju inte att jag fortfarande skulle vara barnlös 12 år senare... Ofrivilligt alltså...

En av mina väninnor har i alla år sagt att hon EJ vill har barn. Hon är 38 och lever ensamen med sina katter. Inte ett barn i sikte. Och det är helt ok. Det är hennes eget val.

Men jag vill ju inget hellre än att få bli mamma. Gärna en hel drös med knodds, nu får väl tiden utvisa om det ens bli en. Någon. Alls...

Så jag firar inte med nån stor gläde min födelsedag. Utåt kommer gästerna inte att märka något, men inombords gråter jag och vet att det är ett år närmare slutet!

Fan fan fan

Det smärtar faktiskt.

Kram Ninna

Yippie! IVF-läkaren får NOBELPRISET

Lyssnade på nyheterna i bilen! Hörde att årets nobelpris i medicin går till läkaren som 1968 uppfann metoden för IVF. Yippie!!! 1978 föddes det första IVF-barnet i England.

Robert G. Edwards

The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2010

 was awarded to Robert G. Edwards

"for the development of in vitro fertilization".

På aftonbadet kan man läsa om detta

Var det någon mer än (blödiga) jag som faktiskt fällde en tår när jag hörde nobelprisbeskedet! För 10 år sedan hade jag nog ryckt på axlarna och tänkt, "säkert bra val..."

Nu när man själv är insyltad i IVF:andet, så blir iallafall jag glad varje gång något med IVF uppmärksammas.

TUSEN TUSEN TACK för alla härliga hälsningar! Jag har varit riktigt frånvarande några dagar. Jobbat för mycket, sovit för lite och mår urk av sprayen...

Jag sprayar på. Dag 12 idag. Förra omgången märkte jag inte av sprayen alls. Nu får jag ont i huvudet varje gång jag sprayat, plus att allt ALLT smakar pyton några timmar efter varje sprayning.

Men varför klaga? Fungerar det så blir jag glad, om inte så har vi iallafall provat!

Största kramen till ER!!!

Kram Ninna


.

"Ett Desperat Människovrak...."

Arja Saijonmaa gästas av Carina Berg.

Samtalen mellan dem kommer efter ett tag in på allvarliga ämnen, som Arja Saijonmaas barnlöshet. Carina Berg frågar henne om hon hade velat ha barn på vilket hon svarar:
- Ja, det hade jag velat tidigare, absolut. Jag trodde väl någonstans som ung att jag skulle kunna hantera tio barn lätt. Sen blir det inte alltid som man önskar. Men det är ingenting jag tänker på nu och sörjer över. Det är okej som det är. Det är okej, säger hon i programmet.

"Människovrak"

Carina Berg tillägger att det är ett väldigt tryck på kvinnor att ha barn innan en viss ålder.
- Absolut, det är naturens biologiska gång. Som ett alternativ, men inte som det enda som många ser det. Det måste ju vara varje människas rättighet att förverkliga sitt eget liv som en gåva, och inte bli ett desperat människovrak om man inte råkar få barn.

(Detta berättar Arja på Expressens hemsida)

***************************************

Såg ni programmet?

Kram Ninna

Uppmuntran :-)

Fick en fin Award av Lilla Jag

TACK , det värmde gott :-)

Eftersom jag redan fått denna fina Award

 väljer jag att låta Dig som Vill ta den med dig!

Mina svar kan du läsa i ett tidigare inlägg :-)

Kram Ninna

Bestulen på "våra" flickor

Här gäller nog bara en sak, graviditet eller inget.

Adoption är inget alternativ för oss.
Djur? har fiskar...
Fosterbarn? nja...
Gudbarn har vi ju redan, och dom älskar vi högt. Kanske lite för högt. Barnens pappa har sagt stopp- vi får ej träffa flickorna länge. Flickorna  (5+7 år) har tillbringat 1-2 helger per månad sedan dom föddes, hos oss. Förra året (2009) bodde dom hos oss på heltid i 8 månader, då deras familj hemma crashade (otrohet och skilsmässoprat...) Då åkte dom bara hem till föräldrarna 1 helg per månad, men ville inte och bara grät när vi lämnade dem där.Dom vill flytta till oss där dom får vara en "riktig familj" som dom själva säger...

Nu är dom i chile ½ år. Vi besökte skolgården i hemlighet för att få säga adjö till flickorna innan dom reste till chile.

Nä tyvärr är det nog egen bäbis eller inte som gäller. Och om jag/vi, står där vid vägskälet om ett tag, när ivf:erna är slut, när plånboken ekar tom, när ålderna satt stopp för allt. Då hoppas jag att jag mår så bra att jag kan vandra genom livet utan att bryta ihop varje gång jag ser en gravid mage eller barnvagn. Men just nu känns det överjä***gt trist om det är min/vår framtid...

Spraystart försök nr 2

Spraystart idag. Försök nr 2...

Mår skit, svettas och har fått hjärtklappning bara 1 timme efter morgonsprayningen! Superkul...

Men jag tror inte det är hela anledningen. Jag har ju lite annat i kroppen sedan tidigare. Ni vet: spik i foten med tillhörande penicillin och stelkramp, sedan allergichock med nässelfeber och tillhörande cortisonkur i 14 dagar, plus en infektion i handen och ny penicillinkur i 7 dagar. Vaknade med vansinnig värk i ryggen som grädde på moset...

Inte undra på att man mår piss då av lite SYNERALA på toppen :-)

Nåja, bara 4 dagar kvar av alla andra mediciner, sen blir det endast Syneralasprayen. Då mår jag säkert bättre...

Jag blev SÅ GLAD och RÖRD av alla era vänliga, mänskliga, rörande, varma och kärleksfulla hälsningar ang min lillasysters dödsdag. Jag pysslade på hennes grav och gjorde det fint idag, så jag fick vara "NÄRA" henne en stund. Men fy tusan vad det smärtar...

Önskar en skön helg. Jag ska hälsa på er under helgen. :-)

Kram Ninna

Ett tecken från ovan?

Spraystart idag den 24:e september 2010. Inför IVF (2).

Det är vår "blev tillsammans"-årsdag idag. En glädjens dag. Vi har längat länge.

Men det är oxo en sorgens dag, min lillasysters dödsdag. Hon dog (akut) för 2 år sedan och det smärtar mig, dagligen, så mycket. Jag saknar henne så!!!

Idag ska vi alltså starta sprayningen för vår IVF(2) eftersom IVF(1) avbröts (noll ägg). Spännande, tänk om det fungerar denna gång? Att vi kanske kan få ett plus i november?

Men samtidigt läskigt. Varför skall det fungera denna gång? Det har ju hittills gått åt skogen alla tidigare försök...

Klart man skall tänka positiva tankar, eller hur tjejer??? Men hur lätt är det EGENTLIGEN?!?!

JA! DÅ KÖR VI!!!

Kram Ninna

Orättvist gravid?

Varför kan man inte bara få bli på smällen som "alla andra", bara så där utan allt medicinstk "tjafs"???

Varför måste vissa (många?) av oss vända ut och in på oss själva och på relationen, för att ibland ändå inte ens få ett barn i slutänden. Bara massa undersökningar prover tester mediciner och piller.....

Det är så in i bomben orättvist att man vill spy.

Jag har en jämnårig väninna, självuttalat ointresserad av barn, som "övertalats" 4 ggr av sin make att skaffa barn. Nu vill hon tillochmed ha bäbis nummer fem (5). MEN FÖR I HELVETE: N J U T av de fyra underbara kidsen du redan har - vill jag säga, när hon berättar att lillan är så stor nu (3 år) att hon vill ha en ny bäbis att "lukta på"....

Denna väninna har dessutom i unga år gjort hela SEX aborter med tidigare pojkvänner...

Själva har vi inte ens fått uppleva ett pluss. Kanske får vi aldrig uppleva ett pluss.

Det smärtar. Det gör ont i hjärtat.

Kram Ninna

En glad överraskning

Ena stunden är man deppig, ledsen och nedstämd...

Andra stunden öppnar man bloggen och finner en gåva av en kär bloggvän, Ellen, som muntrar upp tillvaron!

Man ska skriva 7 saker om sig själv...

Jag valde att focusera på annat än bäbisverkstan, för den upptar såklart en stor del av mitt liv, MEN det finns annat... Bra att påminna sig själv om det ibland!
1. Jag varken röker eller snusar eller nyttjar alkohol. Bara för att jag inte gillar smaken eller stanken helt enkelt...

2. Jag älskar Orkideer, har runt 120 st, och har pluggat allt om dem på universitetsnivå...

3. Jag tycker om antika möbler och har pluggat på "Antikskolan" heltid i 1 år ... Inreder gärna med en mix av gammalt och nytt i skön harmoni.

4. Jag älskar att baka. Gärna med min Rosa kitchen Aid som jag fått av min make!

5. Jag behöver se vatten för att må bra. Saknar verkligen sjöutsikt från vårt hus. Besöker mina föräldrr i föräldrahemmet vid havet så ofta det går. Där njuter jag av vattnet i stora lass... Önskar jag kan bo så själv någon gång...

6. Är känd som festfixaren bland vännerna sedan 20 år tillbaka. Jag tycker om att anordna fester, kalas, middagsbjudningar för mina nära o kära... Dukar med ett tema och nöter gärna på antikt porslin, gammalt ärvt silver och kristallglas, eller rosen-tema :-)

7. Jag älskar att resa, även om ekonomin inte tillåter det just nu. Så jag drömmer mig gärna bort till andra länder genom reserepotage. Jag planerar gärna för långa och korta resor med min make, vem vet när vi får råd att resa dit? Då gäller det att vara förberedd :-)

Ja, detta var lite spännande(?) info om mig...

Regler:

• Som Awardvinnare ska du kopiera in Awardbilden i din blogg, för att visa att du har fått den.
• Tacka och länka tillbaka till den du fick Awarden av.
• När man får den så ska man skriva 7 intressanta saker om sig själv.
• Ge awarden till 7 andra bloggare. Skriv till dem att de fått award...

Och nu är det min tur att skicka denna award vidare genom att skicka den till sju bloggvänner:

1  Enorm Längtan, Oändlig väntan

2  Ledsen i hemlighet

3  Längtar och väntar

4  Underbar gåva

5  Bebiskarusellen

6  När väntan blir längre än 9 månader

7  Varje hjärta har en hemlighet

Varsågoda tjejer!!! Ni är verkligen värda detta nu!!!

Jag vet att många av er nu lider igenom ett minusbesked, men jag hoppas denna onödiga, men lite småroliga "om-mig-info! kan få er på andra tankar, om så bara för nån minut :-)

Kram Ninna

Dagen efter Valet före...

Gick luften ur oss igår? Hur blir det nu???

Har försökt få en uppfattning om läget nu på förmiddagen, men jag får nog ge mig till tåls ett tag till...Jag har ju ändå röstat, och gjort mitt val.

Nu är det dags att släppa Valet 2010 för ett tag och kasta sig tillbaka till VÅR verklighet. Vi IVF:are som ständigt får kämpa, vänta, undra, önska, längta, hoppas, drömma, bli besvikna, gång på gång på gång.....

Jag ska krya på mig från allergichocken jag fick förra veckan (knaprar ju cortison i 14 dagar), jag ska samla ork och krafter denna vecka för PÅ TORSDAG SMÄLLER DET: Spraystart den 24:e!

TACK FÖR ALLA RARA OCH OROLIGA HÄLSNINGAR ANG MIN ALLERGICHOCK JAG FICK FÖRE HELGEN! Ännu vet ingen varför men jag skall på fullständig allergiutredning i oktober, eftersom allergin var så kraftig. TACK ÄLSKADE STÖTTARE :-)

Kram Ninna

Valet 2010 för oss IVF:are

Ja valet gick väl inte riktigt så som man önskat...?

SD i riksdagen??? Vad händer???

Känns märkligt att det inte blev varken rött eller blått i majoritet...

men SD kom in...?????

Fakismil från Svenska Dagbladet

Dax att sova nu, får se vilken vardag vi vaknar upp till imoroon?!?!...

kram Ninna

Hamnade på akuten

I onsdags kväll när jag just skrivit mitt inlägg här på bloggen så fick jag en HELT GALET akut allergichock med nässelutslag som FORSADE fram över kroppen. Från ögonlocken ner till knävecken täcktes jag av svällande bölder som kliade så vansinnigt!!!

HELT crazy! Eftersom jag aldrig tidigare drabbats av detta fenomen så ringde jag till Sjukvårdsupplysningsren, som sa att jag GENAST måste åka in till akuten efter som utslagen spred sig så snabbt. Dom var rädda att halsen skulle sättas igen...

Skitläskigt!!! Så maken körde in mig till akuten!

I bilen på väg in till sjukhuset svälllde mina händer upp så jag knappt fick av mig ringarna. Händerna blev blodröda och gjorde skitont. SÅ SVULLNA.

Sedan svällde örsnibbarna upp. Försökte få av mig örhängena som nästan sprängdes... AJ!

Väl frammen fick jag både cortison-coctail, clarityn och betapred. En kur jag skall fortsätta med i 14 dagar. Läkaren sa att allergichocken var riktigt stor och omdfattande, därför denna långa kur. Så jag blir såklart lite nervös hur denna kur skall påverka min spraystart den 24:e sep.

Nån som har erfarenhet av cortisonkurer och sprayning med synerala?

Nåja, efter ett dygn på bevakningen på sjukhuset fick jag komma hem, sänkt av medicinerna och hela händelsen, såkalrt.

Så tidigt tidigt i fredags morse fick jag komma hem. Har väl sovit mest hela dagen. Blev ju ingen sömn på onsdag natten (tillbringades på akuten) och ingen sömn på torsdagen efter på bevakningen heller... Så jag hade väl lite att ta igen...

Idag har jag tagit det lungt. Så gott jag kunnat. För det gäller ju att få koll inför morgondagen val...

Vilket parti är bäst för oss IVF-are????

Kram Ninna


.

Styka att orka vidare

Min kära bloggvän Ellen sände dessa underbara rader till mig när jag mådde som sämst efter vårt misslyckade ÄP.

Tänker på dig

"Ibland kan livet vara svårt att förstå,

alla har rätt att tänka så.

Men jag hoppas du känner att jag på dig tänker,

kanske lite värme min tanke dig skänker..."

Massor av kramar....

TACK KÄRASTE ELLEN!!!

Dina fina ord värmde mig ända in i hjärtat!

Tack!

Varm kram Ninna

Köpa ägg och spermier?

När man befinner sig inne i IVF-svängen så vandrar tankarna runt, runt i huvudet.

Expressen berättar idag om en ny sajt som ger oss möjlighet att köpa ägg och spermier på nätet.

"En ny privat ägg- och spermabank, där även surrogatmödrar förmedlas, har öppnat på nätet för alla som vill skaffa barn utan vårdens inblandning. - Det finns inget juridiskt hinder för folk som vill skaffa barn men som inte vill ha någon kärleks- eller vänskapsrelation, säger Elin Siljehag, jurist på Socialstyrelsens avdelning för regler och tillstånd. "
 
Vad säger ni om detta? Alla möjligheter är ju välkomna, mne jag vet inte om det känns så säkert att shoppa dessa "varor" över nätet... Det är ju inte som att köpa en bok eller cdskiva direkt...

Vad tycker ni?

Ninna

Det som inte får ske

Under min "deppartid" har jag fått vetskap om Tonci, en IVF-bloggväns fasansfulla sorg.

Hon och maken förlorade sitt barn bara några veckor innan den beräknade förlossningen. Så vansinnigt sorgligt. Jag grät floder när jag läste hennes inlägg. Det var ju så nära BF nu...

Det sätter verkligen ens egna små pluttsorger i perspektiv.

Hur går man vidare efter en sådan upplevelse? Skulle man våga?
Det är så lätt att säga "gör si och så", men när man själv befinner sig i sorgens mitt finns inga ord som kan trösta, inga ord som tar bort smärtan och inga ord som kan få babyn tillbaka. Bara tyngsta möjliga bottenlösa sorg.

Ur djupet av mitt hjärta sänder jag mina varmaste tankar till er båda och en stor varm kram!

Ninna

Nya friska tag...

Jag har mått (ursäkta språket) piss sedan vår ÄP misslyckades. Men nu är det värsta över. Mensen kom som den skulle och jag ringde kliniken som gav oss nytt besöksdatum. Jag åkte dit själv eftersom maken var på konferens med jobbet. När jag kom fram hade de glömt boka in mig, så jag fick inte träffa läkaren...

Men vet ni, efter allt som gått snett på kliniken så rann det av mig som vatten på en gås. Ok, jag fick åka 20 mil i onödan, men det spelade ingen roll. Jag hann tänka, fundera och bara vara alla milen fram och tillbaka... Rätt skönt faktiskt.

Men läkaren ringde mig senare på dagen och vi fick ett nytt startdatum: 24 september är det spraystart. Jag har hämtat ut sprayen och känner mig redo för omgång två. Hoppas jag.

Jag kan iallafall inte nog TACKA ER för alla varma, underbara, stärkande hälsningar!!! TACK!!!! Dessa har jag läst och läst igen, flera gånger innan jag nu skrev några rader igen.

Era hälsningar har gett mig styrkan att orka och våga prova igen! TACK!

Så, nu kör vi igen den 24:e september.

Kram Ninna

ÄP misslyckades totalt

TUSEN VARMA TACK för alla era hälsningar och undringar hur jag mår efter vårt planerade ÄP i onsdags. Jag blev så glad av att mötas av alla era hälsningar!!! TACK!

Anledningen till att jag inte skrivit något  på bloggen är detta:

Det gick åt helvete!

Förlåt mina starka ord, men det gick faktiskt käpprätt åt helvete.

För att ta det från start:

Morgonen började bra. Vi kom fram i tid, trots nära två timmar i bilköer in och ut ur huvudstaden denna arla gryningmorgon. Skulle vara framme 08 så vi lämnade hemmet 05,30. Tur var väl det, för det var som sagt två (2) timmars bilkö den morgonen...

Väl framme fick vi ett varmt mottagande av den rara personalen. Jag fick byta om till superfina kläder och vrål sexiga strumpor...not ;-) Men attans var sköna dom var!!!
Fick direkt en lite grogg på div piller som skulle dämpa smärtan efter ingreppet. Maken gick iväg för att göra sin insats.

Så var det dax gör mig att få nålen, infarten, satt. Den satten i vänster hand. Gjorde vaninnigt ont. Ok, jag vet att dessa infarter känns, ganska mycket faktiskt, och att det är normalt. Så jag härdade ut en timma. Tänkte att det ger med sig. Kort sagt: jag ville inte vara sjåpig och gnälla...
Efter en timme hade jag så ont i hela armen och upp i huvudet och in i tänderna. Kunde inte tänka en tanke utan att smärtan gjorde mig galen...

Så jag var tvungen att säga till en sköterska.

Det var inga problem. - "Jag drar ut den nån millimeter så släpper det nog", sa hon. Hon släppte lite på nålem och satt tillbaka plåstret.

Så var det dax för mig, oss, att kliva in i behandlingsrummet. Nervigt, men ändå spännande. -"Gösses, vad du blöder", sa läkaren. Va? Från min vänsterhand strömmade blodet ner längs handen, ner på mina fina landstingskläder och vidare ner på golvet. En präktigt blodspår på hela golvet... Infarten läkte som ett såll!!!

Sköterskan fick genast leda ut mig igen, tillbaka till sängen. handen i högläge, så hämtade hon på nytt lilla vagnen med tillbehör för att plåstra om mig.

Hon satten nu infarten i höger hand istället. Kan väl inte direkt påstå att det var mindre smärta i den handen, men nu var jag mycket angelägen att göra ÄP så jag sa inget.

Tillbaka till behandlingsrummet, upp på britsen och svara på de rara frågorna...namn, personnummer... klart!

Så fick jag nåt skojigt i handen/infarten. Nån sekund senare kände jag hur jag blev dåsig... Nice... ;-)

Läkaren startade behandlingen, började processen att plocka ägg och tystnade. Ganska snart fick vi beskedet att det inte fanns några ägg att plocka....

V A ????

Jag trodde jag hörde fel, men hon upprepade ännu en gång att där fanns inga ägg... Hon och vi och sjuksköterkan tittade och tittade på skärmen som visade VUL.

Där var  T O M T.....

Vi fattade ingenting. Två gånger innan hade jag varit på VUL och sett många många fina "folicker" (heter det så?), och båda gångerna har den undersökande läkaren  talat om hur många och hur stora äggen varit.

Nu fanns NOLL ÄGG!!! Chocken var total och brutal.

Jag leddes chockad tillbaka till sängen av maken och sköterskan. Hon uppmanade mig att vila, helst sova en stund, så skulle läkaren komma och tala med oss senare.

Vetekudde på magen och 5 sekunder senare hade jag somnat...

När jag vaknat igen, så fick jag äta lite och väntade sedan på läkaren. Paret i båset bredvis oss talade i telefon och berättade att det var deras tredje försök, och att dom alla gångerna fått över 25 ÄGG! Kul att höra, men inte just nu!!!

Sen kom läkaren in till oss.

"-Det här händer ibland. Att det inte finns några ägg att plocka"...sa hon. Märkligt att ingen, INGEN ens nämnt att den chansen kan finnas....tänkte jag.

Så sa jag -"Kan det bero på att jag inte fått nån spray på två veckors tid?" (Läs tidigare inlägg om ni missat vad som hänt...)

"-VA? Har du inte? Ja men då har du ju ägglossat själv, alldeles för tidigt. Innan du ens fick ägglossningssprutan!!!" sa läkaren. Hon hade inte blivit informerad om missen med synerala-sprayen som jag fick för lite utskrivet av.

Jag undrade hur detta försök skulle räknas. Det gör det inte, sa läkaren. Ett ljus i mörkret...

Så sa hon att nu ska vi åka hem, vila hela dagen, och invänta mensen. Efter mensen ska vi vila en cykel. Sedan skall jag undersökas om det är dax att göra ett nytt försök, och starta om med spray och sprutor... Det finns en risk att detta resultat (NOLL ÄGG) uppreoar sig vid varje behandling för oss, sa läkaren...Det kan bli nytt försök framåt november kanske... Satan vad länge vi måste vänta.....

Vill inte vänta. Vill ruva. Vill vara "inne i ivf-andet". Inte stå vid sidan av och bara vänta...

FU TUSAN!!! Jag blev SÅ BESVIKEN, SÅ LEDSEN, SÅ FÖRBANNAD och SÅ ARG!!! Ja, ni vet hur det är när alla känslorna rinner över en och man bara vill dra för gardinerna och krypa ner i sängen....

Så vi åkte hem.

Jag la mig i soffan (ONT i magen hade jag ju ändå, tack för det...) och somnade rätt omgående. Sov mer eller mindre hela dagen. Framåt kvällen vaknade jag när maken lagat middag och ville ha sällskap. Vi talade inte om äggplocket. Vi bara åt under tystnad.

Dagen därpå gick han till jobbet. Jag stannade hemma. Grät. Funderade på IVF. Grät igen och så har jag hållt på sedan i torsdags morse....

Just nu vet jag inte om jag vill prova igen. Har tappat lusten, tron och orken.

Har någon av er drbbats av detta? Att det ej finns några ägg ALLS att plocka på utsatt ÄP?


Varm varm kram Ninna

Artikel Om Barnlöshet

Jag är ledig idag. Från IVF alltså. Ingen spray...inga sprutor... inga piller...

Imorgon är det ÄP.

TACK för alla lyckönskningar, de värmer i hjärtat!!!

Läste just artikeln i SvD om Cornelia och Måns som efter 10 försök ännu ej lyckats utöka familjen. Oj vad det känns i magen efter att ha läst om dem... Vi är ju inne i försök ETT men jag vill såklart helst slippa använda fler försök, vill helst lyckas direkt. (Vem vill inte det...) Jag försöker tänka positivt men det är ruskigt svårt.

Innan vi själva hamnade i IVF-svängen så trodde jag, som många andra, att bara man får hjälp med IVF så är allting klappat och klart. Men icke.

Jag har efter 1½ år bland IVF-bloggar fått mer kunskap, vetskap och ödmjukhet mot livet och runt IVF-behandlingar. Så många fler misslyckanden, sorger och bedrövelser än vad jag kunde ana...

Har tidigare bara erfarenhet från adoption ( i närmsta familjen) och det är ju en riktig "räkmacka" i jämförelse. Visst, det kostar mycket och man blir synad i minsta söm, men resultatet är iallafall klart: det blir ett barn.

En "garanti" vi i IVF-karusellen aldrig kan få. Inga garantier utlovas på utförda behandlingar. Tyvärr. För då visste man åtminstone att alla sprayer, sprutor och piller verkligen var värda besväret!

Tack Cornelia & Måns för att ni synliggör IVF-problematiken!!! Önskar Er VARMT lycka till i danmark!!!

Kram Ninna

.