söndag 10 maj 2009

40 årskalas

Vi var på 40årsfest igår!

Det var en väninna till mig, C, som fyllde år och jag & min man hjälpte henne rodda hela festen. En vännina utan barn och utan egen familj.

Hennes syster var där med sin familj (vuxna barn övre tonåren) och sedan ett helt gäng singel-kompisar. Rätt ovanligt party, men det var så hon ville har det. Mest bara singelkompisar!

Skönt, tyckte jag som inte var intresserad av att prata barn och gulla med bebisar... Fel humör helt enkelt. Bara så GRÖNJÄVLIGT BESVIKEN på att mensen kom igen...

Så plötsligt kom en av "C" singelväninnor dit, med sig hade hon sina två tonårsdöttrar. OCH GISSA VA???

YEPP. Båda döttrarna är gravida och hade stora magar. FAAAAAAAAAAAAAAN!

Okej, titta bort, ignorera och tänkt inte på det. TÄNK INTE på det... Lättare sagt än gjort.

Oj vad jag sysselsatte mig med annat under kvällen. Fixade med buffén, gjorde kagge, dekorerade tårtor, dukade fram, dukade av, tog hand om presenter och allt annat "C" ville ha hjälp med.

TACK. Det tog bort en hel del tankar från MAGARNA.

Så till slut var festen över och vi åkte hem. Satte oss i soffan, såg på en dvd och bara njöt av varandras sällskap.

Inget prat om barn eller liknande. Bara vi två. En närhet jag aldrig upplevt i tidigare förhållanden. SÅ skönt. Bra maken och jag. Ahhhhhh :-)

JAG ÄLSKAR HONOM SÅÅÅ!!!


.

3 kommentarer:

  1. Jag skrev en kommentar på ditt förra inlägg men det verkar ha försvunnit i cyberspace.

    Förstår verkligen att du känner som du gör. Man ser gravida och bebisar överallt. Förbannade mens att komma och störa. Men nu är det som sagt dags att ta nästa steg med läkaren och köra järnet. På nåt sätt ska det gå!

    Underbart att du och mannen har så fint förhållande, det är värt massor:o)

    Tänker på dig.

    Många kramar!

    SvaraRadera
  2. Hej

    Har skrivit flera kommentarer till dig, men de verkar inte funka:o(

    Provar att se om det funkar den här gången.

    Hoppas du är ok, det är så otrolgit jobbigt att få negativa besked. Minns hur förbannat jobbigt det var att misslyckas om och om igen. Men nu är det upp på hästen igen. Prata med din läkare och gå vidare med IVF eller det som nu är bäst för just er två.

    Jag önskar med hela mitt hjärta att ni ska lyckas!!

    STYRKEKRAMAR!

    SvaraRadera
  3. Ja är det inte typiskt så säg.....

    Tänk om man ibland bara kunde trycka på en knapp o det som man inte ville se eller höra bara försvann....

    Ha en bra dag trots allt elände..

    Kram

    SvaraRadera